Vad kostar en dag på stranden?

 Så här års är vi många som gillar att åka på utflykt då och då. Det kan bli både dyrt och billigt beroende på hur man gör det. Vad kostar till exempel en dag på stranden?

Varför åka till stranden?

Till att börja med kan man fundera över syftet med att åka till stranden. För min egen del är det framför allt följande saker som lockar:

• Göra något kul med familjen
• Få vara utomhus
• Bada och simma
• Läsa och slappa i en solstol eller på en filt
• Leka något strandspel med barnen (t.ex med boll eller flytgrej)
• Äta något gott ute

Det går att lägga ytterligare saker till listan men jag tror ovanstående täcker in ganska bra även vad många vill få ut av en dag på stranden.

Låt mig nu beskriva två olika stranddagar som jag har upplevt. 

Den dyra stranddagen

Den dyra stranddagen vaknade vi hemma och åt en något sen frukost. Vid frukosten diskuterades vad vi skulle hitta på under dagen. Det var lite olika viljor och lite tjat hit och dit om vad vi skulle göra. Äldsta barnet ville åka till närmaste shoppinggalleria trots vackert och soligt väder. 

Till slut lyckades vi ändå bestämma att vi skulle iväg till stranden. Ett visst kaos utbröt när vi försökte packa ihop det vi behövde. Frukosten lämnades kvar på diskbänken eftersom klockan började närma sig 12 och vi ville komma iväg. 

Väl framme vid stranden var det nästan lunchdags och eftersom vi inte hunnit göra matsäck så införskaffades lunchen på strandhaket för cirka 350 kronor. Kan tilläggas att det inte var någon fantastisk mat utan snarare medioker och onyttig snabbmat. Vi hade inte tillräckligt med vatten och barnen ville ha kall dryck så lägg till dryck för 50 kr. 

Under dagen införskaffades senare fika för 100 kr, kaffe för 50 kr, glass för 100 kr och så spelade vi minigolf för 120 kr. 

Det var en härlig dag med familjen på stranden. Tyvärr så upptäckte vi när vi skulle hem att vi hade dragit på oss en p-bot om 500 kr. Vi hade ju kommit lite sent och den vanliga parkeringen var full. Därmed så vi hade ställt oss tokigt vid sidan av. Inte så bra.

Summa summarum så kostade stranddagen 1270 kr inklusive p-bot. 

Den frugala stranddagen

Den billiga stranddagen började lite annorlunda. Då hade vi redan dagen innan sett att det skulle bli fint väder och bestämt oss för att åka till stranden. Jag förberedde med att baka kanelbullar och lägga in några halvfulla vattenflaskor i frysen (ett life hack från fru EB).

Jag gick som vanligt upp tidigast och eftersom jag visste att vi skulle till stranden så började jag direkt göra goda pastasallader att ta med.

Resten av familjen gick upp i hyfsad tid och vid frukosten så pratade vi om hur kul det skulle bli att åka till stranden. Det mesta av packningen var redan fixad så vi kunde i lugn och ro plocka undan frukosten och komma iväg vid 10-tiden.

På stranden njöt vi av hemmagjord pastasallad, gott fika och kaffe och iskallt vatten. Inget av det vi åt var sämre än på den dyra dagen. Tvärtom så hade vi mer och godare saker med oss än vad vi köpte för dyra pengar den tidigare dagen.

Vi hade med oss några flytgrejer och en boll samt strandtennis. Det höll oss så pass sysselsatta så det blev ingen minigolf. Vi lyxade ändå till det med glass för 100 kr, det är ju det enda som är svårt att ta med på något bra sätt.

Inte heller hade vi fått någon p-bot eftersom vi kommit i bra tid och det fanns gott om plats.

Allt som allt gjorde vi av med 100 kr på glass. Att jämföra med 1270 kr den dyra dagen. Vän av ordning kan ju hävda att bara för att vi tog med oss maten så var den inte helt gratis. Vi hade ju ändå handlat ingredienserna. Sant, men även om man räknar in det så blir det en avsevärd skillnad. Dessutom så brukar jag lite förenklat räkna utgifter som extra kronor ut. Maten vi tog med hade vi ändå hemma, det var ingen extra handling som krävdes. 

Spara pengar genom att planera din dag

Som synes så uppfyller båda dagarna ovan alla punkter i listan kring varför jag ville åka till stranden.

Min poäng med ovanstående två exempel var att vi hade två liknande dagar där den ena kostade 1170 kronor mer än den andra utan att vi fick något extra för det. Även om man inte får en p-bot så skulle den dyra dagen ändå kosta 670 kr mer. Tänk om man har 10 sådana dagar på en sommar. Det blir 6700 kronor mer till ingen ytterligare glädje. 

Jag skulle till och med vilja hävda att den billigare dagen var bättre eftersom vi kunde se fram emot den innan, vi slapp stressa och maten var bättre. Dessutom så skaver det alltid i mig när vi drar på oss onödiga utgifter, som jag skrev om i fredags.

Nyckeln till att hamna i det mer sparsamma alternativet stavas planering. Det var egentligen det enda vi gjorde annorlunda och det påverkade hela utfallet för dagen. 

Hur bra är du på att planera i förväg?

En väldigt icke-frugal månad

Trots de bästa intentioner till sparande och enkelt leverne så kan det ibland spåra ur. Det är vad som hänt i vårt hushåll den senaste månaden och vi har haft en väldigt icke-frugal månad. Jag ryser vid tanken på att titta efter hur illa det är men det tjänar inget till att vara en struts och stoppa huvudet i marken. Nej, man måste ta tjuren vid hornen och ta tag i problemet. 

Nu så här i lönetider och räkningsbetalningstider blir det extra tydligt hur månaden "har gått". Jag brukar de första dagarna i en ny månad sammanfatta sparande och utgifter men går nu lite i förväg och sammanfattar vad som hänt senaste månaden och varför det har gått snett.

Utgifter under juni

Utöver de vanliga månatliga utgifterna har vi under slutet på maj och juni månad lagt pengar på följande:

• Cykel till en familjemedlem (cirka 15000 kr)
• Renovering/husgrej av icke nödvändigt slag (cirka 75000 kr)
• Trädgårdsredskap (cirka 4500 kr)
• Diverse hämtmat och restaurangbesök vid flera tillfällen (cirka 3500 kr)
• Teknisk apparat (cirka 7000 kr)

Hu det är verkligen fruktansvärt. Förstår ni hur länge vi har varit tvungna att arbeta för att få ihop ovanstående summor? Det är när man börjar tänka så som det inte längre är tilltalande att bränna pengar utan rent av motbjudande. Varför har det blivit som ovan då? 

Utvärdering av junis utgifter

När jag tittar på listan ovan mår jag lite dåligt. Jag kan knappt glädjas åt sakerna vi köpt utan ser bara de försvunna pengarna och all tid det har tagit att spara ihop dem. Kanske överdriver jag och borde istället glädjas över det vi har skaffat men det är faktiskt svårt. Nedan har jag utvärderat respektive köp:

• Cykel - den här är jag ändå rätt nöjd med. Det är en kvalitetsprodukt som kommer användas mycket, räcka i många år och vi hade ett verkligt behov. Dessutom säger MMM att det är ok att köpa cykel.
• Renovering/husgrej av icke nödvändigt slag - den här är jag inte helt nöjd med även om det blev fint och kommer användas. Jag gick mest med på det för husfridens skull. Vi har sparat till det i flera år och hade pengar avsatta men hade jag fått välja själv så hade jag hellre avstått. Inte läge att nämna det heller för husfridens skull. Man måste välja sina strider. Dessutom hade vi ju kommit överens och sparat till det så hade inte varit schysst att vägra nu.
• Trädgårdsredskap - nja, här hade vi visserligen ett behov men det hade funnits billigare alternativ. Fördelen med det dyrare alternativet är att det (kanske) kommer hålla bättre. 
• Hämtmat och restaurangbesök - ett restaurangbesök för att fira in sommaren. Vi har inte varit på restaurang på nästan ett år så kan möjligen vara ok och vi uppskattade det verkligen. Så här i efterhand kunde jag ha skippat efterrätten men överlag tycker jag det kan vara värt att vid sällsynta tillfällen göra något extra. Hämtmaten tycker jag inte är värt pengarna. Anledningen att jag inte la in mitt veto är att den ena gången var jag mentalt försvagad av jobbrelaterade issues och den andra gången var det ett av barnen som fick välja mat för att fira skolavslutning. 
• Teknisk apparat - även här fanns ett visst behov. Vi har behövt en dylik tingest i flera år och lånat av grannen etc. vilket har blivit ohållbart. Mitt förslag var att köpa den och sedan hyra ut på Hygglo för att få igen pengarna på några år. Tyvärr fick jag ge mig här, åtminstone tillfälligt, återigen på grund av husfriden. 

Medan jag mår dåligt över alla inköp och känner att vi nu måste dra i nödbromsen resten av sommaren så verkar min andra hälft snarare gå igång på spenderandet och bli sugen på att köpa ännu mer. Hjälp.

Som synes så är många av köpen tillfällen då jag fått ge med mig till följd av en familj som inte är med på den frugala banan. Jag jobbar på att omvända dem men det måste göras med list och lite tålamod. Jag måste ändå säga att framsteg har gjorts, framför allt avseende sparande jämfört med när jag skrev detta inlägg för några år sedan. Det är inte värt att offra familjefriden för att alltid få sin vilja igenom. Ofta lyckas jag ändå rätt bra och sätter stopp för de värsta utsvävningarna (dock inte denna månad). Dessutom kan det vara så att jag tenderar att gå till överdrift åt andra hållet så kanske bra att vi inte är precis lika. Att i efterhand inte kunna glädjas över det man har skaffat är ju bara dumt så jag ska försöka göra det nu och inte gräma mig över spillda sparpengar.

Hur ser det ut hos er? Tips på hur man får familjen med på en avskalad livsstil undviker onödiga kostnader mottages gärna.

Glad midsommar!

Tecken på att du är fast i ekorrhjulet

Härom dagen funderade jag över tecken på att man är fast i ekorrhjulet. Hur vet man om man är i ekorrhjulet och vad är det?

Ekorrhjulet är ett numera ganska vedertaget ord som innebär att du likt en ekorre (borde kanske vara hamster?) springer runt i ett hjul utan att komma någon vart. Dagarna går i ett, flyter in i varandra och tillvaron är inte riktigt vad du innerst inne önskat. 

Framförallt tror jag att det är viktigt att känna att det finns en poäng med arbetet. Du kanske strävar mot ett visst mål eller en viss tjänst. Den dagen man inte längre vet varför man sliter som man gör, då börjar det gå utför. Helt plötsligt så är du fast i ekorrhjulet.

Jag har nog befunnit mig i ekorrhjulet ett bra tag. Till en början så insåg jag det inte. Ifrågasatte inte heller tillvaron. Hade några vänner som ofta klagade över ekorrhjulet men jag tyckte inte det var så farligt. Det var först när jag på allvar kände att jag inte mådde bra av situationen som jag började fundera. Följden blev att jag inte längre ville ha det jag tidigare hade kämpat så hårt för att nå i karriären. Jag fick upp ögonen för att jag inte vill leva på det sättet längre. När man väl har insett det och börjat göra lite förändringar så är det fina att man kan, om inte helt så åtminstone delvis, kliva ur hjulet och reflektera. 

För att tydliggöra vad ekorrhjulet innebär så listar jag nedan några tecken på att du är fast i ekorrhjulet.

Du känner alltid att du ligger steget efter

Du har ständigt en känsla av att det är bråttom. Du ligger steget efter på alla områden, både privat och på jobbet. Tvättberget växer. Var det utflykt för minstingen idag? Vad ska vi ha till middag? Vem ska skjutsa till fotbollen? Var det idag den där presentationen skulle vara klar? Den där hyllan är inte uppsatt efter två månader på golvet. Listan över saker du ska göra tar aldrig slut och minskar aldrig.

Alla måsten blandas huller om buller och du snubblar fram genom tillvaron, strax efter eller precis på gränsen inom utsatt tid. Det kommer sällan eller aldrig dagar när du känner att du är i fas med det mesta. 

Oj aj vad bra det stämde med min egen tillvaro. Jag försöker stävja problemet genom att planera i kalender, göra listor och vara allmänt proaktiv. Det leder i bästa fall till att det mesta flyter på men känslan av att man bara är en liten slipp ifrån att halka efter finns kvar. Det är helt enkelt svårt att njuta av tillvaron om det alltid är bråttom. Lösningen är att dra ner på antalet måsten men jag finner det näst intill omöjligt i kombination med nuvarande tjänstemannakarriär. Lösning på det är att hitta ett sätt att äga sin egen tid igen. 

Du blir irriterad över småsaker 

När du befinner dig fast i ekorrhjulet så ligger irritationen och frustrationen ständigt på lur. Ofta strax under ytan. Minsta lilla motgång och det bubblar över. Du missar tåget och börjar nästan gråta. Du kan komma på dig själv med att fräsa oförtjänt åt familjemedlemmar. Troligtvis har du ansträngt dig så hårt under arbetsdagen för att vara balanserad och trevlig så när arbetsdagen är slut finns ingen ork kvar. 

Tyvärr har även detta hänt mig otaliga gånger. Mindfulness-övningar är ett bra sätt att minska den här typen av problem. Men grundproblemet är nog snarare en tillvaro som inte riktigt går ihop. 

Du saknar kreativitet

Länge trodde jag att jag inte var en kreativ person. "Jag är mer en siffermänniska och därför saknar jag kreativitet." Typ så tänkte jag. Nej nej. Fel. Alla är kreativa, det är en del av att vara människa. Det handlar om att odla sin kreativitet istället för att döda den. Tänk efter hur det var när du var liten. Du gillade säkert att måla, pyssla, spela teater, dansa, sjunga, bygga eller något liknande. 

När jag fick mig en välbehövlig paus så drog jag mig till minnes att jag alltid har gillat att skriva. Jag gillar också att spela teater samt fixa i trädgården, sy, bygga och till och med måla. Det betyder inte att jag är bra på alla dessa saker. Verkligen inte. Jag har ju inte odlat dessa förmågor under större delen av mitt vuxna liv.

När man är fast i ekorrhjulet och dagarna går ut på att gå upp, få iväg familjen till skola och jobb, jobba, jobba, jobba, komma hem, fixa middag, plocka undan lite. Efter en sådan dag stupar jag i soffan och kolla Netflix, om det är en bra dag. En dålig dag så måste jag sätta mig igen med jobbet när alla gått och lagt sig. Istället för att sätta sig med Netflix så skulle man må bättre av att göra något kreativt men ekorrhjulet tar helt enkelt död på lusten och orken att göra något kreativt.

Jag har märkt att samtalsämnena på en arbetsplats sällan uppmuntrar till att göra något kreativt heller. Det alla pratar om i fikarummet kretsar oftast mer kring jobbet, boende, resor eller träning (som verkar vara det intresset som är mest socialt accepterat). Inget fel i träning men var finns alla kreativa intressen?

Du försummar sådant som betyder något för dig

Ytterligare ett tecken på att du är fast i ekorrhjulet är att du försummar sådana saker som är viktiga för dig. Det kan handla om dina egna intressen (se ovan avseende kreativitet) eller att vårda relationer som är viktiga. För egen del så har jag väldigt lätt att glömma ringa vänner och släktingar som jag borde och vill göra. 

Det handlar dels om att man blir glömsk eftersom hjärnan inte klarar av att hålla alla bollar i luften. Dels beror det också på att kraften och orken att ta hand om andra saker än hantera jobbet och att få vardagen att rulla finns inte alltid.

Om du som jag är introvert så kan ytterligare en sak läggas till listan. Du blir asocial och försakar dina privata relationer. Efter en dag full av möten så är det enda jag längtar efter lite ensamtid. Jag klarar inte av att ta in mer. Följaktligen blir det väldigt svårt att hålla liv i vänskapsrelationer och komma ihåg att hålla kontakt med släktingar. Egentligen är dessa saker viktiga för mig men de trängs undan i ekorrhjulet.

Du har en känsla att du behöver "härda ut" 

"Nu måste jag bara bita ihop till semestern." 

"Om jag bara får iväg den där rapporten så kommer det bli bättre sen." 

"Det är lite mycket just nu men om någon månad blir det bättre." 

Känner du igen dessa påståenden? Då är det stor risk att du är fast i ekorrhjulet. 

Ta kontroll över ditt liv

Jag tror många som strävar efter FI egentligen söker ett sätt att ta sig ur ekorrhjulet. Det handlar inte om att vi är lata och vill ligga i hängmattan hela dagarna. Tvärt om så tycker jag att de inom communityn som jag har träffat eller läser om är några av de mest driftiga människor jag har träffat på och de flesta är dessutom kreativa. 

För det första så tror jag insikten att man befinner sig i ekorrhjulet är ett första steg att ta sig ur det. Det går att göra vissa förändringar även om man fortfarande arbetar på samma jobb och lever i stort samma liv. Det går att stanna upp och fundera hur man spenderar sin tid och göra små justeringar. 

För det andra så kan det kännas som för lång tid att vänta tills man är helt FI innan man tar sig ur ekorrhjulet. Den goda nyheten är att det inte behövs. Har du lyckats bygga upp ett FU-kapital så kan du kliva ur och ta dig fram på gig och tillfälliga jobb, som jag skrev om i det här inlägget. Detta är inte för alla. Jag funderar dock mer och mer på om det inte vore en bra idé för mig. Jag minns att jag som student upplevde en oerhörd frihet. Jag pluggade heltid och hade som mest tre extrajobb samtidigt. Jag jobbade både somrar och helger, ibland sju dagar i veckan. Men jag valde det själv. Jag kunde tacka ja eller nej till jobb och kände mig aldrig fångad på samma sätt som jag gör nu. Kanske är det en väg framåt nu i 40-årsåldern?

Har du befunnit dig i ekorrhjulet och hur tog du dig ur det?

Loppissäsongen är här

Nu är det sommar och loppissäsongen är här. Sedan 1 juni är det som jag förstår det tillåtet att ha loppmarknad igen. Eftersom förra säsongen "försvann" på grund av Covid-eländet så verkar det finnas ett uppdämt loppis-sug hos folk. Vad baserar jag det på?  Mest gissningar egentligen. Var förbi en loppis förra helgen och den var extremt välbesökt. Har också en släkting som är lite inne i loppis-svängen som har bekräftat att det är många som sett fram emot att loppisar kan börja öppna igen. 

Tips på loppisar i Stockholmsomårdet finns bland annat på Loppistajm. Också bra att söka på Facebook-grupper i ditt närområde.

Det finns också de som inte uppskattar loppis, min man är en av dem. Han gillar att köpa nya grejer och fnyser lite när jag nämner något om att besöka loppis. Men jag håller låg profil i ämnet och han låter mig hållas då och då. Det är inte så att jag kommer hem med stora kassar av diverse skräp som jag fyndat. Nej, jag är ganska restriktiv med vad jag inhandlar. Händer att jag köper fina ytterkläder åt barnen för en femtedel av nypriset eller en snowracer för 50 kr. Sådana saker som jag vet att vi kommer använda och behöver. 

Det finns lite olika approach till loppisar som jag har noterat:

De som avskyr eller ogillar loppis

Jag tror inte det är så många som avskyr loppis men det finns definitivt de som helst inte besöker en loppmarknad. Det kan handla om att man inte gillar att det är massa folk som trängs eller att man tycker det är ofräscht med använda saker. Själv gillar jag bäst när loppisar är utomhus och det är gott om plats att röra sig på. Det är inte trevligt med trånga lokaler och att stå och rota i en låda tillsammans med okända personer. Jag har en skräckupplevelse på gamla Skärholmen loppmarknad i åtanke. Tror inte den finns längre. 

De som tycker det är kul att köpa grejer på loppis

Här finns det ett helt spektra. Många tycker det kan vara kul att då och då gå förbi en loppis och köpa några väl valda saker men inget de direkt bokar in i kalendern. På andra ändan  av skalan finns de som har loppis som en stor hobby och bokar in flera helger i förväg vilka loppisar de ska besöka. Dessa personer har en tendens att förköpa sig och komma hem med väldigt mycket stuff.  

De som tycker det är kul att sälja på loppis

Jag känner flera personer som någon gång per år tar med sig avlagda kläder och saker de inte längre behöver och säljer av alltihop på en loppis. De tycker inte nödvändigtvis det är kul men ett sätt att bli av med grejer. Om man inte tycker det är ett dugg roligt utan snarare plågsamt så tror jag dock inte man gör det så många gånger eftersom timpenningen är låg och det är ganska mycket jobb. Precis som bland köparna så har vissa personer det som hobby att sälja saker på loppis. Dessa personer finns ofta i rubriken nedan, det vill säga de både köper och säljer på loppis.

De som både köper och säljer på loppis

Här har vi inbitna loppisbesökare som både gillar att köpa och sälja. De mest rutinerade köper saker för att sedan sälja. Om man tittar noga på de olika loppisborden så går det att ana vilka som har loppisverksamheten som mer än en hobby. Det är deras verksamhet. De har ofta något högre priser och ett utbud som antyder att det inte endast är lite saker de plockat ihop hemma. Inget fel i det, men ska man handla så är min erfarenhet att de allra bästa fynden hittar man hos dem som endast säljer av saker hemifrån någon gång då och då. 

Spara pengar på loppis

Det finns pengar att spara på att gå på loppis, särskilt om man har barn. Här kommer några av mina tips för en lyckosam loppis-upplevelse.

Loppisfynd

"Å en sån där" är ett uttryck man kan få höra på loppis. Det är inte otänkbart att den gamla duken du inte har något intresse av för någon annan är en nostalgitripp. Gamla grejer som påminner om något som fanns hemma hos morföräldrarna när man var liten eller så. 

Det jag själv oftast är på jakt efter är böcker (kan man få nästan gratis eftersom andrahandsvärdet är lågt, se tidigare inlägg), kläder till barnen och krukor. Ett tips från min släkting i loppisbranschen är att man ska ta sig tid att kolla igenom lådor och sånt som är mindre exponerat. Kan finnas fina saker som gömmer sig där.

Ett annat bra tips är att plocka ihop flera saker hos samma säljare och pruta ihop ett bra paketpris. Säljare är ofta villiga att göra en deal om du köper flera saker eftersom de är där för att bli av med så mycket som möjligt.

När ska man besöka loppisen?

Ibland så passerar man bara förbi och planerar inte tiden så noga. Men om man har möjlighet kan det vara värt att fundera vilken tid man ska komma. Låt säga att loppisen enligt annons pågår mellan klockan 10 och klockan 16. När är det bäst att åka dit? Svårt att svara på men det finns för- och nackdelar att överväga. Jag skulle säga att det bästa är att välja antingen tidigt eller sent. Mitt i är det oftast som mest folk och det undviker jag gärna. 

Fördelar med att komma tidigt

För det första, och det säger sig lite självt, så finns det mest saker att köpa tidigt. Det är ett av huvudargumenten för att vara där direkt när det öppnar. Är du riktigt rutinerad så kanske du till och med åker dit innan det öppnar. Jag vill inte rekommendera någon att bryta sig in men ofta så är det helt ok att vandra runt lite bland borden i upp till en halvtimme innan de öppnar. Som säljare kan detta vara lite irriterande, att det kommer folk medan man packar upp. Men samtidigt så är ju säljarna oftast glada att bli av med saker snabbt. 

För det andra så är sakerna oftast i bäst ordning tidigt vid öppning. Det är då mer aptitligt och lättare att hitta det man behöver. En nackdel med att komma tidigt är att det faktiskt redan tidigt brukar vara rätt mycket folk.

Om jag letar efter något speciellt, till exempel ett regnställ till barnen, så ser jag till att åka dit tidigt. 

Fördelar med att komma sent

Om jag inte väljer att åka till en loppis direkt när de öppnar så väljer jag att åka dit sista timmen. Det är då ofta betydligt mindre folk vilket är en av fördelarna. Några av säljarna har vid den tiden ofta redan börjat packa ihop och nackdelen är förstås att det finns mindre kul att köpa. 

Eftersom säljarna vet att det börjar närma sig slutet av dagen så vill de desperat försöka få in några sista kronor och dessutom slippa packa ihop så mycket saker. Det finns därför oftast väldigt stor prutmån mot slutet av dagen.  

Är säljaren en sådan som bara åker till loppis och säljer någon gång om året så kanske den ändå tänker skänka/slänga bort det som blir över. Många lägger ut en låda med gratissaker som de verkligen inte vill släpa hem igen. Mycket skräp i dessa lådor förstås men har man tur så...

Tjäna pengar på loppis

Det finns åtminstone tre sätt att tjäna pengar på loppis. Det ena är självklart att åka dit och sälja saker man inte längre behöver. Det andra är att köpa saker som är underprisade och sedan sälja till högre pris i annat forum. Att sälja saker på loppis kan vara kul men ger enligt min erfarenhet en låg timpenning. Det tredje sättet, som jag inte testat själv, är att anordna en loppis och ta betalt för borden.

När är det en bra idé att sälja på loppis och vad ska man sälja?

Om du har enstaka saker att sälja, till exempel cyklar, märkesväskor eller möbler så är inte loppis det bästa alternativet. En cykel får du troligtvis bättre betalt för på Blocket eller Facebook marketplace eller annat. Samma sak med de flesta grejer som inbringar några hundralappar och uppåt. En läxa jag har lärt mig är att folk håller hårt i plånboken på loppisar. De flesta är inte där för att köpa någon specifik sak och därmed är de inte heller beredda att betala lika mycket som om de hade letat upp den på Blocket. Således bättre att sälja "dyra" saker någon annanstans.

Ett undantag från ovanstående kan förstås vara om du vet med dig att du aldrig kommer orka sälja varje sak var för sig. Då är det bättre med loppis än att låta grejerna stå i förrådet. 

 

Loppis kan också vara en bra idé om du har många mindre saker att sälja, till exempel kläder eller leksaker. Man får räkna med ett lägre pris per sak än om man lyckas sälja dem på till exempel Tradera men det kan vara värt det eftersom det blir gjort och du slipper krånglet med att ta bilder, skriva annonstext och packa frakt. Ytterligare en fördel är att ett klädesplagg som kostar 20 kronor kan vara svårsålt på Tradera eftersom frakten ofta kan landa runt 60 kronor. Då är det bättre både för köpare och säljare att slippa frakt och annonsavgift.

Saker som kan vara bra att ta med till loppis om du ska sälja:

• Bord och något att sitta på. Klädställning. Tänk på hur du ska lägga upp dina saker. Bra att ha korgar och liknande så det ser fint ut på bordet. Prislappar och en lapp med ditt swishnummer är också bra att förbereda. 
• Mat och dryck till dig själv. Inte så smart att sälja för några hundralappar och sedan använda hälften till att köpa mat och dryck på området.
• Har du frukt eller grönsaker som du odlar hemma kanske du kan ta med och sälja något av detta.
• Barnkläder och även andra kläder. 
• Husgeråd 
• Elektronik (det kommer ofta "professionella" loppis-personer och försöker köpa detta billigt)
• Krukor
• Leksaker, särskilt lego
• Böcker
• Verktyg
• Ovanliga artiklar, prydnadssaker etc

Loppisvett och etikett

Slutligen några ord om vett och etikett för loppisbesökare. Lista skapad utifrån några mindre trevliga upplevelser jag själv råkat ut för. 

• Var trevlig mot andra köpare och säljare. Kanske självklart för de flesta men inte för alla.
• Pruta gärna men det finns en gräns. Jag har varit med om att folk prutar på något som kostar 3 kronor och det känns bara som snålt eller dålig stil enligt min mening. Är det något du vill ha så kan du nog betala 3 kronor för det.
• Ta inte överdrivet mycket på saker som folk säljer. Klart man måste få undersöka lite men fingra inte på varenda grej på bordet. Jag har varit med om att folk kommer fram med sina barn och låter barnen greja runt med leksakerna på bordet och till och med slicka på dem. Inte acceptabelt beteende.
• Ge folk utrymme, särskilt i dessa tider. Om det redan står flera personer och tittar så behöver du inte buffla dig fram till just det bordet.

Jag tror att ovanstående säger sig självt för de flesta. Särskilt för dig som läser här ;)

Vad tycker du om loppisar?

Välgörenhet eller sparande

Välgörenhet eller sparande - varför välja?

Härom dagen läste jag ett inlägg från Cosmonomics. Som synes handlar det om vikten av att öva att ge. 

Det fick mig att tänka på hur man får in välgörenhet i sin sparbudget. Det är ju onekligen en diskretionär post i de månatliga utgifterna vilket innebär att du utan några frågor eller direkta konsekvenser kan sluta ge pengar eller aldrig ens börja ge något. Det är sant.

Men vänta nu, det känns inte som någon bra idé. Även om det är möjligt att avstå från att skänka pengar så finns det en mängd argument till varför du bör bidra till välgörenhet. Inte när du blir ekonomiskt oberoende någon gång i framtiden utan nu på en gång. 

Som jag skrev om i den här posten så var Bodo Schäfers "Vägen till ekonomisk frihet" mitt första möte med FIRE. Även om det dröjde ytterligare ganska många år innan FIRE-rörelsen och dess namn tog fart så läste jag den boken redan runt 2003. Synd bara att jag efter studentåren tappade bort budskapet under över ett decennium. Det var först 2018 som jag plockade upp det igen men det är en annan historia. 

Poängen jag skulle komma till var att redan i Bodos bok så fanns ett avsnitt om välgörenhet och att du bör öva på att ge pengar till mer behövande. Han menar att alla han känner som är rika och bidrar mycket till välgörenhet gjorde detta redan innan de blev rika. De som inte ger något innan de blir ekonomiskt oberoende kommer inte ge något när de är ekonomiskt oberoende heller. Jag tror det stämmer och det rimmar med vad jag själv har sett.

Således bör du se till att på något sätt bidra till välgörandet från dag ett, redan när du påbörjar din sparresa. Anledningarna till det är många, bland annat följande:

• Du bidrar till en bättre värld.
• Det får dig att känna dig bra. Du ser att pengar är i goda händer hos dig, du gör gott med dina pengar. Att det får dig att känna dig bra betyder inte att pengarna kommer mindre väl till pass där de hamnar. Det blir en win-win.
• Du lägger grunden till att fortsätta med välgörenhet även längre fram när du har mer pengar och kan ge mer. Det blir inte lättare att avstå en procent av sin inkomst när man har högre inkomst. Därmed är det lika bra att börja på en gång och börja smått.
• Det hjälper dig att få perspektiv på tillvaron och ägna en tanke då och då till hur bra du har det.

Jag tog fasta på detta och gav redan under studenttiden regelbundet pengar till SOS Barnbyar, Unicef, Barncancerfonden och flera andra under årens lopp. Det finns ju många olika inriktningar och organisationer. Nu är jag ännu mer inne på miljö och fokuserar mot den typen av organisationer också, till exempel WWF. 

Ett argument mot att ge pengar som folk (oftast de som själva inte ger något) har är att mycket av pengarna ändå inte når fram. De går till administration, eller ännu värre, korruption. Må vara att så kan ske men det är enligt min mening ingen ursäkt. Gör din egen undersökning och bestäm var du vill skänka en slant. Det kan vara något lokalt, som den lokala fotbollsföreningen eller kyrkan, eller en internationell organisation. Något som känns lämpligt kan du säkerligen hitta. 

Jag uppfattar det inte som att pengarna som ges till välgörenhet tas från pengar som annars skulle ha sparats utan snarare från pengar som annars skulle ha lagts på något jag egentligen inte behöver. Några uteluncher eller så. Därför så finns inget motsatsförhållande mellan sparande och välgörenhet, du kan göra både och. 

Poängen är inte var du ger pengar utan att du gör det. Det har du råd med.

Skänker du pengar och i så fall vart?

Jag testar Bookis - begagnade böcker på nätet

Jag har alltid älskat böcker. Följaktligen så har jag en stor bokhylla och otaliga böcker. De flesta vill jag behålla men jag har också en del böcker som jag kan tänka mig att bli av med. 

Det är som bekant ganska lågt värde i begagnade böcker, vilket på ett sätt är konstigt. Det är en produkt som de flesta kan tänka sig att köpa eller läsa trots att någon annan kanske har läst samma exemplar (tänk bibliotek). Samtidigt är det relativt dyrt att köpa nya böcker, särskilt inbundna. 

Således finns en anledning att tro att det låga andrahandsvärdet delvis beror på att det är svårt att matcha säljare och köpare. Till exempel så är chansen att hitta just den boken du är intresserad av på en loppmarknad inte så stor. Vidare så är frakten vid försäljning på nätet hög eftersom böcker är tunga. 

Jag har haft viss framgång att sälja begagnade barnböcker via till exempel den lokala Facebook-säljsidan. Då har jag till exempel lagt ut ett paket med 8 barnböcker för kanske 100 kronor. Det funkar helt okej. Däremot är det svårt att sälja enstaka böcker, enligt min erfarenhet. 

För ett tag sen hittade jag en bokhandel som säljer begagnade böcker på nätet - Bookis. Tror att de ursprungligen kommer från Norge och nu sedan en tid är etablerade i Sverige också. Tyckte det lät som en strålande idé och testade direkt att lägga ut några böcker. 

Min erfarenhet av att sälja med Bookis

Efter den relativt korta tiden jag har använt tjänster så kommer här en sammanfattning. 

Till att börja med så laddar du ner appen Bookis via App-Store. Det första steget är förstås att registrera användare. Själva registreringsprocessen kommer jag inte ens ihåg vilket betyder att det fungerade smidigt. Jag använder endast appen och har inte loggat in via hemsidan.

Så fungerar Bookis

Därefter är det bara att plocka fram böckerna du vill sälja och scanna ISBN-koden med mobilkameran. Själva säljprocessen är väldigt smidig och jag tror de har fokuserat på att det ska vara enkelt. Såklart fanns det både fördelar och några saker som jag tycker kan bli bättre med tjänsten.

Fördelar med Bookis

• Mycket enkelt att scanna ISBN-kod med mobilkameran. Om tjänsten känner igen titeln så kommer den upp automatiskt, med bokbeskrivning, bild och allt. Det enda man behöver göra då är i princip att sätta pris och välja skick på boken. 
• Som säljare betalar man inget för tjänsten.
• Jag behövde hjälp och kunde omedelbart chatta med kundtjänst som var både trevliga och hjälpsamma. 
• Man kan välja att acceptera eller inte acceptera när det kommer en förfrågan om köp.
• Smidig leverans då boken hämtas upp utanför dörren.
• Det går att samfrakta om en person köper flera böcker.
• Snabb betalning in på kontot.

Saker som kan bli bättre med Bookis

• Jag säljer en del ovanliga böcker, till exempel gamla barnböcker från när jag var liten. Det blir väldigt mycket krångligare när boken inte känns igen och när det är ett gammalt ISBN. Då måste man manuellt registrera den, vilket kanske är okej, men den processen kunde vara smidigare. Har hänt flera gånger att jag fyller i alla fält, inklusive bokbeskrivning för att sedan få ett felmeddelande. Till exempel "det finns redan en bok med detta ISBN", trots att det inte går att hitta någon sådan. Ibland har jag lyckats få in böckerna men i några fall har jag helt enkelt gett upp. Ett minimum borde vara att felmeddelande avseende ISBN dyker upp redan när man fyllt i det så att man inte måste fylla i alla andra fält i onödan eftersom det tar mycket tid.
• Inte möjligt att söka på en viss säljare, för att till exempel hitta en säljare med många böcker.
• Jag skulle önska ännu mer information på deras hemsida, mer instruktioner, information om deras affärsidé och liknande.

Således är jag överlag mycket positiv till Bookis. Det är främst det där problemet med mina gamla barnböcker som har varit lite trist men kul att kunna sälja (och kanske köpa) böcker. Bara några dagar efter att jag lagt ut mina första böcker så fick jag faktiskt ett försäljning. En inbunden bok som jag inte gillade som någon köpte för 40 kr. Nackdelen för köparen är förstås att den betalar mer än 40 kr på grund av frakten och så antar jag att Bookis tar en liten marginal.

När jag hade accepterat förfrågan så dök det direkt upp att boken skulle läggas ut samma kväll innan klockan 23 för upphämtning. Jag kontaktade kundtjänst och frågade om det gick att byta dag och det gick att göra. Medan det hade varit smidigare om man hade kunnat välja dag redan när man accepterar förfrågan så tycker jag det fungerar. Men lägg på minnet att det är bäst att acceptera en förfrågan den dag man är hemma och har möjlighet att lägga ut boken. Det är sådana här saker som det vore fint med information om på hemsidan och i appen. 

Hur som helst, när jag hade accepterat förfrågan och slagit in boken så la jag ut den vid brevlådan innan jag gick och sov. Efter att ha läst 5 am club så går jag alltid upp klockan 5 och det första jag gjorde morgonen efter var att kolla ut genom fönstret. Boken var kvar. Ajdå vad jobbigt, tänkte jag, då måste jag ju kolla upp varför den inte har blivit hämtad. Men icke! Vårt köksbord har utsikt över brevlådan och när jag satt där med min morgonkaffe så kom en gammal rishög till bil körande. En man i reflexväst hoppade ur och fiskade upp mitt bokpaket medan jag nästan satte kaffet i halsen. Dagen efter hade jag pengarna på kontot och ingen har klagat. 

Jag ska definitivt lägga ut fler böcker till försäljning på Bookis och hoppas göra plats för några nya favoriter.

Har du några böcker att sälja?

Hur lär man barn att spara pengar?

Att lära sig spara pengar tidigt i livet är något som många vill ge sina barn. Men hur lär man barn att spara pengar? 

Jag har funderat en hel del på det här och det vet jag att många andra också har. Ibland känns det som att vi har lyckats bra med att ge barnen lite sunt ekonomiskt förnuft men det kan vara som bortblåst sekunden senare när sagda barn helt plötsligt vill åka till närmaste galleria och shoppa loss. Gaaah! 

Med detta i åtanke så har jag kommit fram till att man kan dela upp det här med sparande i olika steg. Det innebär att man kan ta ett steg i taget istället för att stressa fram allt på en gång.  Det är förstås individuellt och meningen är inte att ge specifika råd till någon utan det är en sammanfattning av hur jag ser på det.

Steg 1 Lär barnet förstå vad pengar är och vad saker kostar

Pengar är ett abstrakt fenomen som är påhittat av människan. Inga djur har några pengar eller vet något om pengar. Givetvis så vet inte heller en nyfödd bebis något om pengar. Först när du börjar lära barnet vad pengar är för något så börjar hen greppa fenomenet. Därför är det första steget är att lära barnet vad pengar är och hur de fungerar. Detta kan påbörjas tidigt, när barnet är 2-3 gammalt. 

Jag kommer inte ihåg exakt när mina barn började förstå vad pengar är, det är en glidande skala men jag skulle säga att det var någonstans i 3-årsåldern. Här skulle jag absolut inte rekommendera att sitta ner och ha lektioner i vad pengar är utan se helt enkelt till att inkludera det i vardagliga diskussioner. Om barnet inte förstår på en gång så spelar det ingen roll, det kommer gradvis. Något senare eller lite parallellt med att den lilla knodden börjar greppa konceptet med pengar så är det bra att flika in lite kring vad saker kostar.  

Sammanfattningsvis så är det nödvändigt att barnet börjar få en uppfattning om pengar och pengars värde på ett ganska tidigt stadium. Många verkar vilja skydda sina små från "sådana tråkiga saker" eller så vill de inte att barnen ska "behöva bekymra sig om pengar". Ett sådant resonemang är helt fel och kommer inte gynna ditt barn enligt min mening. Då är det bättre att lära sig tidigt att pengar är något bra som man inte behöver vara rädd för, men däremot vara rädd om. Förr eller senare så måste alla ändå lära sig hantera pengar i sin vardagsekonomi så bättre att barnet får med sig en känsla av att det är något naturligt som man kan prata om.

Steg 2 Lär barnet att prioritera eftersom pengar inte växer på träd

Nästa steg när du känner att barnet har någon form av koncept om vad pengar är att börja införa lite prioriteringar. Du behöver inte ens vara helt klar med steg 1 innan du går på steg 2. Även de allra minsta kan lära sig prioritera genom att ibland behöva välja mellan två olika alternativ, utan att blanda in pengar.

Däremot så kan det vara bra att barnet förstår vad pengar är innan du börjar blanda in kostnaden i prioriteringarna. När barnet väl har landat i steg 1 så kan du dock låta hen lära sig göra enkla val, till exempel när man köper lördagsgodis. Den här glassen kostar 10 kronor men den där glassen kostar 20 kronor. Om du köper den billigare så kan vi även köpa en tablettask.

I vår familj så har vi även diskussioner kring vilka prioriteringar vi ska göra på större inköp. Jag tror det är nyttigt att barnen förstår att man hela livet måste göra prioriteringar och att pengar är en ändlig resurs (åtminstone för de allra flesta). Om man däremot har ekonomiska problem och svårigheter så skulle jag vara lite mer försiktig med att låta barnen höra sådana diskussioner. 

Steg 3 Inför veckopeng

Till att börja med så är veckopeng ett traditionellt råd som de flesta sparsidor rekommenderar. Ändå så är jag förvånad att se att många i bekantskapskretsen inte har infört det. Ännu mer förvånande är det när barnen i fråga nästan är uppe i tonåren. Det är lite oklart för mig varför man gör detta val men det verkar vara någon form av missriktad välvilja. "Inte ska lilla Kajsa behöva bekymra sig om pengar och räkna slantar, hon får det hon behöver av oss". Synd bara att lilla Kajsa om 15 år får vara med i Lyxfällan då hon aldrig lärt sig hantera pengar. 

Faktiskt så tror jag det har lite med bekvämlighet att göra också. Det är lite bökigt att ge 10 kronor eller 20 kronor i cash varje vecka om man sällan har kontanter på sig. Jag brukar se till att bunkra upp med några veckor i taget så att jag har tillgängligt. Men framför allt så är det vettigt att så snart som möjligt gå över till kort och Swish så att man slipper de omständiga och lortiga kontanterna (se steg 4).   

Som framgår så är jag en stor förespråkare av veckopeng. Vi började ge våra barn veckopeng i 5-årsåldern. Till en början bara 5-10 kronor och det var kul att se hur mycket de växte av detta. Det är något som händer när man får ha hand om egna pengar och åtminstone båda mina barn har då på allvar börjat visa ett intresse för vad saker kostar och att spara. Vissa är ju naturliga savers och andra är naturliga spenders men det spelar ingen roll. Framför allt om det visar sig att du har med en liten spender att göra så är det viktigt att börja med veckopeng. Behöver jag ens säga att när veckopengen är slut så ger man inte mer pengar? 

Steg 4 Övergå till digitalt

Även om jag ogillar kontanter så tror jag en 5-åring helst ska börja med kontanter i veckopeng så det har vi kört på till en början. Men i 7-8 årsåldern börjar det vara dags att överväga att gå över till kort och Swish. Äldsta barnet fick ett eget bankkonto med bankkort och anslutning till Swish i 8-årspresent. Jag väntade med spänning på att se hur det skulle gå. 

Framför allt var jag inte säker på om hen skulle förstå hur pengarna fungerade och att de var riktiga när de bara syntes på en skärm. Det visade sig vara en helt ogrundad misstanke. Dagens kids är lika hemma i den digitala världen som i den fysiska. Efter bara några månader började 8-åringen sky kontanter på samma sätt som jag själv gör. När en äldre släkting gav ett kuvert med pengar senare samma år så lämnade barnet kuvertet till mig och sa "Mamma, kan inte du sätta in det här på banken så det blir riktiga pengar på mitt konto?" Touché. 

Steg 5 Lär barnet att pengar kan växa av sig själva

Till sist så är det dags att lära barnet om ränta och konceptet att pengar kan växa om man sparar. Helt ärligt så tycker jag det här är det svåraste. Jag menar att fastän vi överlag har lyckats bra med steg 1-4 så står vi fortfarande och trampar lite på det sista steget. Det är inget som oroar mig än eftersom barnen ännu inte är tonåringar men jag känner att det verkligen är dags. Jag har väntat lite på att ett fönster av intresse ska öppna sig men nu är det tid att ta saken i egna händer. 

Ett klassiskt tips som jag vet att bland annat MMM har förespråkat (tyvärr hittar jag inte länken till den specifika blogposten) är att ge barnet ränta på pengarna den har lyckats spara. Eftersom det i nuläget inte är någon ränta att tala om ens på sparkonton blir det mer konceptuellt. Jag kan ju inte locka med att "om du har sparat 1000 kronor så kommer jag ge dig 2,5 kronor som ränta efter ett år". Nej, det får nog bli upp emot 10 procent eller så för att budskapet ska gå fram. 

Sista steget efter begreppet om ränta blir förstås att förstå hur aktier och fonder fungerar. Jag hoppas så att vi kommer lyckas förmedla det på ett bra sätt så att mina barn påbörjar sin FI-resa när de är unga. Det vore fantastiskt om de vid 30 års ålder hade lyckats bygga sin egen pengamaskin och sedan endast kan ägna sig åt det som ger dem mest glädje i livet. Till exempel så kanske de då väljer att inte ha två heltidsjobb under småbarnsåren som deras föräldrar och morföräldrar hade.  Det vore verkligen något att fira! 

Hur lär du dina barn att hantera pengar?

Fördelar med att ha symaskin

 För några år sedan skrev jag i det här inlägget att jag ville ha en symaskin. Jag suktade ytterligare något år innan jag slog till på en Singer Confidence. Själva valet av maskin var kanske inte det viktigaste utan mer det faktum att jag nu har en symaskin.

Även tidigare så hade jag faktiskt en symaskin om man ska vara noga. Det var en gammal tingest som jag fick ärva av en släkting. Den stod i sin fina väska och hade i princip aldrig packats upp sedan jag fick den. Eftersom den var gammal och behöver servas och ses över så hade jag aldrig kommit mig för att använda den. Det berodde också på att elen behövde dras om och att jag visste inte hur den träs. Som ni hör fanns det många hinder med att använda den gamla symaskinen. Följaktligen så stod den och gnagde på mitt samvete och hindrade mig från att köpa en ny. Det kändes slösigt att köpa en ny när jag redan hade en. Även om den var oanvändbar. Men till sist förstod jag det jag borde insett tidigare, att jag helt enkelt aldrig skulle använda den gamla maskinen. Det var bättre att göra sig av med den, sälja den för en liten peng till någon som hade bättre förstånd att ta hand om den.

Så nu har jag en helt ny. Självklart kollade jag en del efter begagnade men relativt nya symaskiner först men kunde inte hitta någon passande. Den jag sedan köpte kostade cirka 2500 kr och har varit värd varenda krona. 

Fördelar med symaskin

Det är framför allt 5 stora fördelar med att ha en (fungerande) symaskin. 

• Jag kan nu sy in byxor och annat till barnen. Nya kläder är ofta för stora i midjan för mina barn och nu kan jag enkelt sy in dem så de går att använda. Sparar mycket pengar eftersom vi annars skulle ha massa kläder som inte går att använda.
• Jag kan laga kläder som går sönder. Det händer oftare än man tror faktiskt, flera saker i veckan som behöver lagas. Nu när jag har blivit lite mer modig och van vid att sy så kan jag även göra enklare anpassningar av kläder och sy om dem när jag eller barnen tröttnat på dem. Miljövänligt och vänligt för plånboken.
• Kostymbyxor och ibland även jeans är ofta för långa för mig. Nu klipper jag bara av dem och syr upp själv. Betalade tidigare skräddaren 400 kr för att sy upp kostymbyxor. På något sätt uppskattar jag dessutom kläderna mer när jag har sytt och fixat med dem.
• Jag kan sy till gardiner och enklare kuddar istället för att fråga föräldrar eller svärföräldrar om hjälp. I sanningens namn så blir det snyggare och mer hantverksmässigt om jag ber min svärmor men det är skönt att inte alltid behöva be om hjälp med enkla saker.
• Symaskinen är även bra att ha när jag pysslar med barnen, man kan sy ihop grejer och göra roliga dekorationer.

Senaste året så har jag använt den så gott som veckovis. Jag har lagat otaliga byxor och tröjor, sytt upp byxor, sytt in byxor och kjolar, sytt ihop lakan så det blir dubbelsängslakan, lagat jeans, sytt om klänningar och tröjor, fållat dukar och you name it. Inom kort blir det gardiner också eftersom vi fortfarande inte fått upp gardiner i alla rum. När gardiner väl är på plats i alla rum som ska ha det kommer jag aldrig ändra dem. Eller nästan aldrig iallafall, det är så jobbigt. Jag tror det finns en viss generation (läs mina föräldrars) där det var dygd att byta gardiner med årstiderna och till jul men där går min gräns.

Tips för att symaskinen ska användas

När du väl har införskaffat din kära symaskin så finns det några saker som är kritiska för att den ska användas.

Det får för det första inte vara på något sätt besvärligt att ta fram den. Absolut inte ha den i källaren eller på vinden i en kartong. Du kommer garanterat inte att använda den om den står så otympligt till. Idealt är förstås att ha den framme och jag har den därför i en egen liten syhörna. Självfallet har inte alla den möjligheten av utrymmesskäl och det är inte heller nödvändigt. Men den måste i alla fall finnas lätt tillgänglig så att man inte måste klättra på en stege och flytta på fem banankartonger för att komma åt den.

För det andra så måste man omedelbart bekanta sig med symaskinen. Med det menar jag att man ska lära sig hur man trär den och i början gärna använda den flera gånger på en vecka. På det sättet minskar motståndet att sätta sig för varje gång och till sist går det av bara farten. Det är bäst att ta varje litet syprojekt när det dyker upp och inte samla massor med saker som ska sys på hög. Eftersom en sådan hög snabbt känns oöverstiglig så är risken då att du inte orkar ta tag i den alls och skjuter det på framtiden.

Slutligen så är det en bra idé att säkerställa att du har ett basutbud av tråd och tyg. Jag hade turen att få överta några gamla syskrin med tillräckligt med tråd för resten av livet om jag inte börjar bedriva professionell systudio. Givet min begränsade kompetens på området så förefaller det osannolikt. Det är även bra att ha en del reservtygbitar att lappa och laga med. Här har jag helt enkelt gjort så att jag sparat några gamla jeans och andra kläder som barnen inte behöver längre. Från dessa kan jag sedan klippa till det som behövs. 

Sammanfattningsvis så har symaskinen visat sig vara väl värd investeringen och jag räknar med att ha nytta av den många år framöver. 

Har du någon symaskin och var det värt att köpa den?