Passar FIRE bättre för introverta?

En sak jag har funderat över en hel del på sistone är ifall FIRE-rörelsen tilltalar oss som identifierar oss som introverta mer än personer som är mer åt det extroverta hållet. Jag har såklart inget svar på den frågan men till viss del tror jag det. Här är mina huvudsakliga argument för detta:


  • Många som söker sig till FIRE-rörelsen längtar efter den dagen man inte längre måste gå till ett jobb för att försörja sig utan kan välja fritt hur man disponerar sin tid. Enligt min empiriska erfarenhet så är det många extroverta personer som tycker att det skulle vara jobbigt att inte ha ett arbete med kollegor och ett socialt sammanhang dagligen. För en introvert person så är det däremot en stor fördel att inte hela tiden behöva omge sig med människor och ägna sig åt kallprat vid kaffemaskinen.
  • Många introverta personer har en inre drivkraft och hög grad av självmotivering vilket gör att man ständigt har en massa saker att göra, utan att behöva yttre bekräftelse. Mer extroverta personer har oftare ett behov av beröm och motivering från yttre faktorer, som till exempel att göra ett bra jobb för att få uppskattning från chef och kollegor. För en introvert person kan det räcka med beröm från en själv för att man genomfört en uppgift. 
  • Extroverta personer blir lättare uttråkade och många jag känner tänker sig att de skulle bli uttråkade om de inte hade ett jobb. "Vad ska man göra hela dagarna?" och liknande kommentarer är vanliga.
  • När man väl har nått FIRE så tror jag att extroverta har svårare att hantera omställningen till att inte ha ett socialt sammanhang i form av ett fast arbete med kollegor. Som introvert är detta oftast inget problem eftersom man är tillfreds med det sociala liv man får från sina närmaste vänner och familj.
Även om det har blivit bättre medvetenhet kring begreppen introvert och extrovert så finns det fortfarande mycket missuppfattningar kring vad det innebär att vara det ena eller det andra. Linus Jonkman har skrivit mycket bra om ämnet och för mig var det en stor ögonöppnare när jag läste hans bok Introvert - den tysta revolutionen

Det finns mängder av undersökningar och test som visar om man är lagd åt det introverta hållet och självklart finns det ett stor skala mellan extremt extrovert till extremt introvert och man kan vara var som helst på den skalan. Några enkla tecken finns dock som tyder på att man är introvert och det är exempelvis att man trivs i sitt eget sällskap och ser fram emot egentid, sällan är uttråkad och blir trött av att mingla och träffa många människor. Något jag noterar är att det finns väldigt många artiklar om detta men de flesta är skrivna utifrån perspektivet att man utgår från att det är dåligt att vara introvert. Artiklarna försöker sedan lyfta fram att det faktiskt finns positiva saker med att vara introvert men de utgår från att folk i allmänhet inte vill ses som introverta. 

Jag passar in på i princip alla tecken på att vara introvert förutom att jag har ganska lätt att fatta beslut (inte typiskt introvert egenskap) samt att jag har ganska lätt att koncentrera mig även i stökiga miljöer (jag stänger öronen och går in i min egen värld). Jag är däremot helt utmattad när jag kommer hem från en dag med back-to-back-möten och mycket sociala interaktioner. Vilket stämmer in på de flesta av mina arbetsdagar eftersom jag har ett yrke som passar bättre för en extremt extrovert person.

Att vara introvert är för mig något positivt och jag har ingen önskan om att vara på något annat sätt. Jag tror att det är lättare att passa in om man är extrovert men det är lättare att vara tillfreds med tillvaron om man är introvert eftersom man inte är beroende av motivation från andra människor för att vara nöjd. Detta är inte att förväxla med att vara osocial eller inte bry sig om andra människor. Min familj och mina närmaste betyder allt för mig och jag har lätt för att känna empati med andra. Som introvert är man ofta bra på att lyssna och observera så kanske är det till och med lättare att sätta sig in i andra människors situation än för mer extroverta personer.  

I arbetslivet, i corporate lalala-världen så är jag övertygad om att man har lättare att trivas som extrovert och det är kanske delvis därför jag själv längtar därifrån. Det är mycket tid som går åt till nätverkande, att argumentera övertygande på viktiga möten och att framhålla sin egen synpunkt. Jag har lärt mig allt detta men det är att arbeta lite i motvind och det känns mer som att jag har lyckats relativt väl genom att hela tiden befinna mig utanför min comfort zone och göra saker som jag egentligen är väldigt obekväm med. Vilka jobb passar bäst för en introvert person? Jag tänker på följande, säkert finns det mycket annat som jag inte har tänkt på:
  • Egen företagare/entreprenör inom ett område man är intresserad av
  • Analytiker inom något område, mycket tid att sitta själv och analysera data
  • Forskare 
  • Kreativa yrken som konstnär eller författare
  • Alla former av arbete där man kan arbeta hemifrån, helst med så få möten som möjligt
Det här med att FIRE är mer tilltalande för introverta personer kanske egentligen bara är min egen projicering men det vore intressant att se en studie på ämnet. Vad tror du? 

Stay safe!

Utmaningar - Kläder (del 2) "Jag ska inte köpa kläder eller skor på ett år"

Jag ska inte köpa kläder eller skor på ett år.
Så löd min utmaning som jag skrev om för snart två år sedan i detta inlägg: Utmaningar Kläder (del 1)

Det var flera anledningar till att jag antog denna utmaning. Det började med att jag blev inspirerad av Frugalwoods köpstopp som hon skrev om för flera år sedan. Om hon kan så varför inte jag? Att köpa kläder har för mig alltid gett en liten snabb lyckokick men den varar inte särskilt länge. Jag har flera gånger i efterhand känt att det gick lite väl mycket pengar på kläder jag inte egentligen behövde, men när jag väl har köpt något så lämnar jag sällan tillbaka det. Jag räknade också snabbt ut att istället för att lägga i snitt 2000 kr per månad på kläder så kan jag investera dem i indexfonder vilket då blir drygt 365 tkr på 10 år!* Klart mer värt än att lägga några ytterligare plagg till en redan överfull garderob.

Ytterligare en anledning är förstås det miljömässiga i att köpa nya kläder hela tiden. För några år sedan tänkte jag inte alls på detta men jag liksom många andra har på senare år fått upp ögonen för vad överkonsumtion och inte minst modeindustrin gör med miljön.

Men facit i hand kan jag nu göra en uppföljning. Jag kan ganska stolt konstatera att jag lyckades. Inga kläder och inga skor köptes på ett helt år. Nu har det gått nästan ytterligare ett år och och under det året har jag köpt några saker, dock inte i närheten av den mängden jag köpte tidigare.

En fördel med detta köpstopp som jag inte reflekterade så mycket över från början är faktiskt att jag har sparat en hel del tid, utöver alla pengar jag har sparat. Alla inköp man gör tar av ens värdefulla fritid och sedan ska kläderna packas upp, tas om hand, tvättas, sorteras etc.

Mina reflektioner kring året med köpstopp är att det inte var särskilt svårt. Jag tycker fortfarande att jag har för mycket kläder i garderoben men har inte hunnit eller inte prioriterat att sälja av dem. Har svårt att bara kasta bort fina kläder som jag en gång har köpt och betalat dyrt för. Även om försäljningspriset om jag säljer dem bara är en bråkdel av vad det kostade så känns det iallafall lite bättre.

De saker som jag misstänkte skulle bli lite knepigt är sådana basvaror som strumpbyxor (använder nästan dagligen på jobbet), strumpor (går hela tiden sönder eller så blir den ena uppäten av tvättmaskinsmonstret) och svarta/vita linnen som jag alltid har under kläderna. Speciellt strumpbyxorna tänkte jag att jag skulle bli tvungen att fuska med. Men icke! Dels så hade jag fler än jag trodde och dels så har jag faktiskt kommit på att man kan laga nylonstrumpbyxor. Japp. På vintern använder jag oftast svarta, lite tjockare varianten av typ 40 den och dessa går att laga med nål och tråd ifall det blir ett litet hål vid tårna. Jag har även lagat en hel del strumpor men ibland får man bara ge upp. När de är så där utslitna att det liksom inte finns något tyg kvar på hälen, då är det dags att köpa nya.

En annan sak som jag trodde skulle kunna vara en utmaning är nätshopping. Jag har rätt lätt att hålla mig från att köpa kläder i affärer. Det är bara att inte gå in i några butiker och eftersom jag ständigt har lite ont om tid så går det bra att hålla sig därifrån. Däremot är det förrädiskt farligt med nätbutiker. Går jag in på H&M, Boozt, Brandos eller liknande från kvällssoffan så kan jag utan att tänka mig för klicka hem saker för 2000-3000 kr. När de väl kommer är de ofta så snygga och passar så bra så att jag inte klarar av att skicka tillbaka dem. Så det jag gjorde var helt enkelt att jag bestämde mig för att inte ens gå in på sådana sidor, eftersom jag vet att jag inte kan hantera det så bra.

Det tror jag är tricket - identifiera dina svagheter och hitta sätt att hantera dem.

Eftersom det gått nästan två år sedan jag införde köpstoppet så är det nästan ett år sedan det gick ut. Vad har då hänt sedan dess? Jag har som jag nämnde köpt en del saker. Främst av karaktären sådant som jag har behövt byta ut som strumpor, trosor, några linnen och självklart - strumpbyxor.
Jag har också uppdaterat min jobbgarderob med några plagg eftersom jag sorgligt nog blivit tvungen att inse faktum att jag inte kommer tillbaka till samma kroppsform som jag hade vid 25. Två barn och ett drygt decennium har satt sina spår helt enkelt. Även om jag fortfarande kommer i de flesta plagg så finns det vissa kjolar, toppar och annat som inte känns bekväma längre och sitter för tight. Därför har jag alltså sorterat ut dessa och lagt undan i väntan på... ja vadå? Smalare tider? Nej, jag ska nog sälja dem för även om jag tappar något kilo så är jag inte komfortabel i de plaggen längre.

De nya plaggen jag har köpt för att ersätta de utsorterade har jag företrädesvis köpt på Sellpy som jag hittade via Tradera. "Är Sellpy bra?" kanske någon undrar. Hittills måste jag säga att jag varmt kan rekommendera dem. Det har varit jättefina plagg till mycket bra priser och beskrivningarna i annonserna har motsvarat och ibland överträffat mina förväntningar. Om det står att något är bra skick så har det verkligen varit det. Det har också varit snabba leveranser och bra kontakt med kundtjänst. Jag kommer absolut att fortsätta handla det jag behöver därifrån. Ett varningens finger dock - det är lätt hänt att överkonsumera även på Sellpy eftersom de har så stort utbud och dessutom känns allt så billigt. Jag har faktiskt kommit på mig själv med att klicka hem några extra plagg när jag ändå beställer.
Att sälja via Sellpy är inget jag har testat och jag tror inte jag kommer göra det heller eftersom man troligtvis får mer betalt om man orkar sälja grejerna själv. Men om man vet med sig att man inte kommer göra det så är det nog ett bra alternativ.

Hur tänker jag nu framåt? Ska jag köpa mer kläder? Nej, det tänker jag inte göra. Jag skulle inte säga att det är ett hårt köpstopp men det kommande åren ska jag fortsätta tillämpa principen att inte köpa några kläder såvida det inte behövs för att de gamla är utslitna.

Hur tänker du kring klädinköp?

Må så gott!
/S-drottningen



 *beräknat med Compound Interest Calculator, 8 % årlig avkastning och 2000 kr per månad sparande i 10 år

Boktips - Lura hjärnan att spara

 Det var länge (kanske tre månader) sen jag läste en bok om sparande och ekonomi. Efter förra veckans insikt att jag hade bristande motivati...