Grannen på landet

Åh att få vara på landet! Vi har den stora förmånen att spendera några veckor varje sommar i svärföräldrarnas stuga vid havet. Där lever vi enkelt men ändå bekvämt, vaknar till vågskvalp och doft av sommar och hav. När jag är där infinner sig lugn och harmoni och jag kan ägna en dag åt att strosa runt, bada och sola, plocka blåbär, fixa lite i stugan och känna mig nöjd och glad med livet. Den här sommaren har varit extra härlig med så fint väder, även om jag faktiskt har längtat efter regn i flera månader nu. Inte minst med tanke på naturen och alla bränder, det smolkar bägaren lite måste jag säga.
Men det var ett sidospår, åter till landet. Vi har grannar där som haft sin stuga kanske 3-4 år. Den ligger på en sjötomt direkt ut mot horisonten och de har renoverat och inrett den till tänderna samt byggt nya gästhus mm. Detta är endast ca 1 mil från ”stan” så det är inga billiga tomter vi talar om, även om det inte är Stockholm. Enligt svärföräldrarna är grannhuset oftast tomt, de är inte där så ofta trots alla stash de har lagt på att fixa till stället.

Under våra 2 veckor där såg jag dem några gånger. Första gången kom man och fru dit med en fönsterputsare i släptåg. Fönsterputsaren putsade alla fönster medan man och fru satt och tittade på. Tydligen hade de beställt fönsterputsning i sin ordinarie bostad och ”passade på” att även ta stugan. De tyckte att de hade väldigt mycket att stå i när vi pratade med dem, nästan lite hektiskt och de hann inte stanna kvar i stugan utan åkte därifrån med den stackars fönsterputsaren när han var klar. Säger ”stackars” eftersom jag skulle bli väldigt störd av att ha två personer som sitter och kollar på mig hela dagen medan jag jobbar...

Den andra gången jag såg dem var när mannen ensam kom i sin bil med en åkgräsklippare på släp. Den har han då kört med i några mil hemifrån för att bränna av lite gräs i stugan. Miljövänligt så det förslår. Det är inte en gigantisk gräsplan utan vi talar om ca 500-600 kvm som ska klippas, skulle nästan funka med handjagare och absolut inga problem med en vanlig bensin/eldriven gräsklippare. Direkt när han var klar så brände han därifrån med gräsklipparen i släptåg.

Den tredje gången de kom släpade de dit en vattenskoter för att barn och barnbarn skulle ha något att leka med, annars skulle de bli så uttråkade. Vi pratade med dem en del och de är mycket trevliga människor. De berättade att de inte har hunnit vara där så mycket då de har så mycket att stå i, målar om huset hemma och så. Även fast de är pensionärer så har de aldrig tid att vara där. Jag tänkte först att det är klart att det tar mycket tid att måla om hemma men sen kom det fram att det är en målerifirma som målar, de kollar bara på, som med fönsterputsaren.

Varför tycker jag då detta är värt att ens reagera på eller skriva om? Det är egentligen inte för att racka ner på grannen, de är som sagt trevliga och säkert bra människor. MEN jag tycker något i prioriteringarna är skevt. Miljötänket är uppenbarligen lågt när man kör 10 mil en dag med släpvagn för att klippa 500 kvm gräs. Likaså är det lite tragiskt att ha det mest fantastiska stället vid havet som man aldrig har tid att besöka för att man måste jäkta runt och titta på målare och fönsterputsare som arbetar. Ett alternativ till detta kunde väl vara att istället tillbringa några veckor i sitt sommarhus och ta sig tid att klippa lite gräs (med vanlig gräsklippare) och putsa några fönster om det behövs. Jag förstår att grannen inte har några problem med pengar men det kanske nästan är det som gått snett här. Eftersom pengar inte är en trång sektor så är man så upptagen av att göra av med dem så att man inte har tid att njuta av livet. Mina invändningar handlar inte bara om att spara pengar utan om en hållbar och harmonisk livsstil.

Låt oss hoppas att grannen åtminstone finner nöje och glädje utifrån sin icke Mustachian livsstil.
Nu ska jag gå ut och klippa min gräsmatta för hand och njuta av doften av nyklippt gräs.

Mvh Spardrottningen

Bye bye Dermalogica


Idag tog min stora 100 ml Skin smoothing cream från Dermalogica slut. Denna kostar 599 kr från Lyko där jag ibland har handlat (rekommenderat pris är något högre). I "normala" fall skulle jag för någon vecka sedan ha identifierat ett behov av att fylla på förrådet med en ny kräm och gått in i en webshop för att beställa. Hade garanterat även handlat något mer när jag ändå höll på (så gör, eller rättare sagt gjorde, jag alltid). Men icke!

Tack vare mina nya förebilder och ett inlägg från Fru EB om just detta så avstod jag från att inhandla en ny likadan (dyr) kräm. Jag rannsakade om det verkligen är värt att lägga tusenlappar per år på ansiktskräm och nej, det tycker jag inte. Dessa tusenlappar arbetar bättre i mina indexfonder där de kan gotta sig och växa till nästan 28000 kr på 10 år (7 % ränta, 2000 kr/år).

Istället gick jag till skönhetshyllan i den lokala Willysbutiken förra gången jag handlade, letade efter något i 50-kronorsklassen och hittade denna Nivea-kräm. Inte säkert att den faller i smaken, i så fall får jag leta efter annan i likvärdig prisklass nästa gång. Finns även en risk att jag förvandlas till en padda eller pumpa men det är sådana risker man får ta här i livet, living on the edge helt klart...

Må så gott i sommarvärmen!
Mvh Spardrottningen

Epic fail på Glassbilen

Howdy!

Efter att ha levt både sparsamt och hälsosamt senaste tiden inträffade idag en mindre bra händelse - nämligen att glassbilen besökte oss. Jag försökte in i det sista ignorera truddelutten (dududududu dududududu dudu dudu dudu!) men sedan kom äldsta barnet andfådd in och ropade att glassbilen hade parkerat just utanför vårt hus. Till saken hör att jag flera gånger tidigare har lyckats "missa" bilen och därmed byggt upp en förväntan att om vi bara hinner och hittar den i närheten av vårt hus så ska vi handla. Vad är det med glassbilen som är så lockande? Jag kan förstå att det är lockande för barn naturligtvis men för vuxna och annars resonabla människor, så som jag själv? Min amatöranalys är att det bringar fram mysiga minnen från barndomen. Jag kommer från en relativt sparsam familj och det var inga stora extravaganser som till exempel restaurangbesök när jag var liten men vi handlade alltid av glassbilen. Förmodligen, enligt källor (min mamma), var glass från glassbilen ganska prisvärt på 80-90-talet och en bra deal jämfört med att köpa i affären. Not so sure these days...

Väl framme vid bilen var Oatly-glassen slut som vanligt. Gick det att investera i Oatly skulle jag lätt göra det (tror iallafall inte det går, har för mig att jag kollade och det ägs utanför börsen). Jag började jämföra pris per glass och massa sånt men att tillmötesgå alla behov och smakpreferenser blev till slut för mycket för min överhettade hjärna och vi landade därför på Glassyran. En stor box med 22 glassar för det fashionable priset av 299 kr. Herregud vad dyrt! Skulle aldrig komma på tanken att köpa glass för 299 kr i mataffären men kommer det en bil utanför huset och säljer samma sak då går det tydligen bra. Inte ens snittpriset per glass är lågt, blir ju över 13 kr! Insåg direkt när jag köpt den, eller rättare sagt när jag tryckte in kortet i Izettle-apparaten att det var ett misstag men kändes för sent att backa. För att trösta mig mumsade jag direkt i mig en av strutarna, fullproppad med grädde vilket jag som semivegan normalt undviker. Barnen mumsade också glatt i sig varsin glass. Fail på hälsofronten och fail på sparfronten alltså, det sammanfattar jag till en epic fail.



Nu ska jag sluta gräma mig över detta bakslag och ta nya tag imorgon.

En glädjande nyhet är iallafall att juni-utmaningen om att rensa ut och sälja 100 saker under juni är slut med godkänt resultat. Jag har rensat ut över 100 artiklar till försäljning och ca 75 av dem är sålda, resten väntar på köpare. Inga enorma summor har kommit in eftersom jag alltid löpande säljer sådant som är av större värde. Därmed har detta bidragit till ca 1500 kr in, vilket alltid är något.

Må så gott denna amerikanska nationaldag!
Mvh Spardrottningen (wannabe)

Boktips - Lura hjärnan att spara

 Det var länge (kanske tre månader) sen jag läste en bok om sparande och ekonomi. Efter förra veckans insikt att jag hade bristande motivati...