Grannen på landet

Åh att få vara på landet! Vi har den stora förmånen att spendera några veckor varje sommar i svärföräldrarnas stuga vid havet. Där lever vi enkelt men ändå bekvämt, vaknar till vågskvalp och doft av sommar och hav. När jag är där infinner sig lugn och harmoni och jag kan ägna en dag åt att strosa runt, bada och sola, plocka blåbär, fixa lite i stugan och känna mig nöjd och glad med livet. Den här sommaren har varit extra härlig med så fint väder, även om jag faktiskt har längtat efter regn i flera månader nu. Inte minst med tanke på naturen och alla bränder, det smolkar bägaren lite måste jag säga.
Men det var ett sidospår, åter till landet. Vi har grannar där som haft sin stuga kanske 3-4 år. Den ligger på en sjötomt direkt ut mot horisonten och de har renoverat och inrett den till tänderna samt byggt nya gästhus mm. Detta är endast ca 1 mil från ”stan” så det är inga billiga tomter vi talar om, även om det inte är Stockholm. Enligt svärföräldrarna är grannhuset oftast tomt, de är inte där så ofta trots alla stash de har lagt på att fixa till stället.

Under våra 2 veckor där såg jag dem några gånger. Första gången kom man och fru dit med en fönsterputsare i släptåg. Fönsterputsaren putsade alla fönster medan man och fru satt och tittade på. Tydligen hade de beställt fönsterputsning i sin ordinarie bostad och ”passade på” att även ta stugan. De tyckte att de hade väldigt mycket att stå i när vi pratade med dem, nästan lite hektiskt och de hann inte stanna kvar i stugan utan åkte därifrån med den stackars fönsterputsaren när han var klar. Säger ”stackars” eftersom jag skulle bli väldigt störd av att ha två personer som sitter och kollar på mig hela dagen medan jag jobbar...

Den andra gången jag såg dem var när mannen ensam kom i sin bil med en åkgräsklippare på släp. Den har han då kört med i några mil hemifrån för att bränna av lite gräs i stugan. Miljövänligt så det förslår. Det är inte en gigantisk gräsplan utan vi talar om ca 500-600 kvm som ska klippas, skulle nästan funka med handjagare och absolut inga problem med en vanlig bensin/eldriven gräsklippare. Direkt när han var klar så brände han därifrån med gräsklipparen i släptåg.

Den tredje gången de kom släpade de dit en vattenskoter för att barn och barnbarn skulle ha något att leka med, annars skulle de bli så uttråkade. Vi pratade med dem en del och de är mycket trevliga människor. De berättade att de inte har hunnit vara där så mycket då de har så mycket att stå i, målar om huset hemma och så. Även fast de är pensionärer så har de aldrig tid att vara där. Jag tänkte först att det är klart att det tar mycket tid att måla om hemma men sen kom det fram att det är en målerifirma som målar, de kollar bara på, som med fönsterputsaren.

Varför tycker jag då detta är värt att ens reagera på eller skriva om? Det är egentligen inte för att racka ner på grannen, de är som sagt trevliga och säkert bra människor. MEN jag tycker något i prioriteringarna är skevt. Miljötänket är uppenbarligen lågt när man kör 10 mil en dag med släpvagn för att klippa 500 kvm gräs. Likaså är det lite tragiskt att ha det mest fantastiska stället vid havet som man aldrig har tid att besöka för att man måste jäkta runt och titta på målare och fönsterputsare som arbetar. Ett alternativ till detta kunde väl vara att istället tillbringa några veckor i sitt sommarhus och ta sig tid att klippa lite gräs (med vanlig gräsklippare) och putsa några fönster om det behövs. Jag förstår att grannen inte har några problem med pengar men det kanske nästan är det som gått snett här. Eftersom pengar inte är en trång sektor så är man så upptagen av att göra av med dem så att man inte har tid att njuta av livet. Mina invändningar handlar inte bara om att spara pengar utan om en hållbar och harmonisk livsstil.

Låt oss hoppas att grannen åtminstone finner nöje och glädje utifrån sin icke Mustachian livsstil.
Nu ska jag gå ut och klippa min gräsmatta för hand och njuta av doften av nyklippt gräs.

Mvh Spardrottningen