Snålkörning vs. Rallyrace

I midsommarhelgen var vi som säkert 50 % av landets befolkning på vårt landställe. Eftersom det ligger en bra bit bort så var det över 2 månader sedan vi var där och det slår mig alltid hur underbart det är att komma dit och hur märkligt det är att allt är precis som vi lämnade det minus 1,5 m snö utomhus. Att ett så fint hus står obebott stor del av året är ju ett slöseri men tröstar mig med att vi är där så mycket vi bara kan och hyr ut det delar av året.

Hur som helst, det är långt att åka (ca 60 mil). Med två barn i bilen kan det lätt bli en pärs och det kan även bli ganska dyrt. Den här gången roade jag mig med att empiriskt undersöka skillnaden mellan att bränna på så fort det rimligen går a la rallyrace mot att snålköra.

På väg dit åkte vi efter jobbet och ville bara komma fram innan midnatt. Mannen körde vilket säkerligen bidrog till racet, jag är själv oförmögen att köra särskilt fort. Det var inga extrema hastigheter på något sätt men säkert en bit över hastighetsbegränsningen på flertalet ställen. Vi kom fram på strax under 7 h vilket är något av vårt rekord på den sträckan. Tanken var full när vi åkte och sista biten rullade vi på ångorna (vilket gjorde att det tog lite längre tid då vi körde långsamt sista biten för att slippa tanka). Således en mycket lyckosam färd tidsmässigt men inte ekonomiskt.

På hemvägen körde vi en annan väg som är något kortare men lägre hastighetsbegränsningar och mindre vägar. Jag körde en ganska lång bit vilket i sig ger en snålkörning eftersom jag gillar att köra enligt hastighetsbegränsningen och ogillar omkörningar (nej jag är inte en pensionär i basker, även om det låter så). Vi tog även en del pauser och tog det allmänt chill, råkade dessutom ut för fruktansvärda köer på E4 så all extra tid berodde inte på min snålkörning. Resan tog strax över 9 h vilket alltså är mer än 2 h mer än ditresan men när vi kom hem visade bränslemätaren att vi hade bränsle kvar för ca 30 mil!

Väldigt stor skillnad i förbrukning med andra ord så där kan man verkligen fundera på om det är värt tidsbesparingen (för att inte nämna miljöpåverkan och den extra olycksrisken).

Något annat jag drillar familjen hårt i är att vi INTE ska stanna på Max eller köpa massa skräp på bensinmackar på vägen. Mycket godare och bättre att ta med egen matsäck, särskilt nu på sommaren. Jag har dock 3 mot 1 i detta läge så inte en helt enkel kamp!

Mvh Spardrottningen

Spara pengar på soporna

Att spara pengar på sopor låter ju kanske inte så glamoröst och det är det inte heller, men det är ju de där små sakerna i vardagen som tillsammans göder guldhönan, inte sant? Idag var det soptömning och alla grannar har tömt sina tunnor utom vi.

När vi flyttade till villa och skulle börja betala för sophämtning så kollade jag upp vad det kostade och fick se nedanstående prislista:

Villa

Brännbart avfall i 190-liters kärl eller säck	Med matavfallinsamling, avgift kr/år	Utan matavfallsinsamling avgift kr/år
Hämtning varannan vecka (inkl. grundavgift 808 kr)	1 390 kr	1 690 kr
Hämtning varje vecka (inkl. grundavgift 808 kr)	2 121 kr	2 571 kr

Hmm, vill jag betala 1390 kr/år, 1690 kr/år, 2121 kr/år eller 2571 kr/år? Kändes ju som en no brainer att välja 1390 kr/år. Först trodde jag att jag läste fel eftersom det såg ut som att det blir billigare om man har en extra tunna för matavfall. Att sortera ut matavfall hade vi redan gjort i många år i lägenheten där vi bodde tidigare och det ville vi absolut fortsätta med eftersom det är att göra gott för miljön. Jag var beredd att betala lite extra för detta, men det visade sig att prislistan var korrekt, det är alltså billigare om man har en extra tunna för matavfall. Det är ingen jättestor prisskillnad för detta men ändå. Att ha hämtning bara varannan vecka istället för varje vecka är det som gör den största skillnaden i pris, fullt förståeligt. Så självklart signade vi upp ett avtal med hämtning varannan vecka och en extra tunna för matavfall.

Jag noterade ganska snabbt att flera grannar trots att det är billigare och mer miljövänligt ändå inte hade soptunnan för matavfall. Kan bara spekulera i varför men lathet kan vara en faktor, en mindre sträng tolkning kan vara att de flyttat in innan matavfallssoptunnorna gjorde intåg och sedan helt enkelt missat att beställa en sådan. Men konstigt är det. En annan sak jag noterat är att ALLA andra i närheten har hämtning varje vecka. Varför varför varför undrar jag? Är det prestige i att ha hämtning varje vecka? Har jag missat en dold code of conduct här? Snackar de bakom ryggen på oss att det luktar sk*t från våra tunnor? Nej så är det nog inte (jag kan dock ha fel här). Kan det vara så att deras tunnor är FULLA efter en vecka? Verkar helt sjukt, vi är en familj på 4 personer och vi har hittills aldrig haft några problem med att bara tömma varannan vecka. Har i och för sig noterat att källsortering inte verkar ligga högt på agendan i området, troligtvis för att det är opraktiskt och inte finns några sorteringsstationer i närheten och det är klart att om man drar ner 4 pizzakartonger och lite andra förpackningar så behövs nog tömning varje vecka. Men nej inte bra, om du har tömning varje vecka, ta dig i kragen och BÖRJA KÄLLSORTERA.

En annan bra sak med att sortera ut plast, papper, glas, med mera ur soporna är att man (i alla fall jag) ofta reflekterar över hur mycket skräp (förpackningar) man gör av med. Det är ganska obehagligt och har därför positiv bäring på så sätt att man blir mindre sugen på att köpa mer junk. Istället får jag känslan att jag vill skrapa ur det där sista ur förpackningen så att jag slipper köpa en ny förpackning. Att köpa sprillans nya prylar som ligger väl inplastade och packade känns också mindre och mindre lockande. Därmed win-win-win, bra för plånboken, miljön och minimaliststrävan.

Ok I rest my case med soporna nu, nästa inlägg får bli om något mer fancy =)

Mvh Spardrottningen

Välkommen på födelsedagskalas!

Alltså, alla dessa födelsedagskalas. Ju fler barn desto fler av dem naturligtvis. Bara i helgen är dottern bjuden och ska gå på två kalas. Missförstå mig inte här, jag är såklart glad att hon har kompisar och blir bjuden på kalas, vet att det finns de som kanske inte är lika lyckligt lottade. Men... det ska köpas presenter och skjutsas och hämtas.

Nu med vår nya strikta budget hade jag ursprungligen inte räknat med sådana utsvävningar som presenter. Några olika alternativ att tackla detta dilemma:

1. Tacka nej till kalaset
Detta känns dock inte så shysst vare sig mot den som anordnar det eller mot mina snälla barn som såklart förtjänar att få gå på kalas.
Kostnad alternativ 1 = 0 kr.

2. Gå på kalaset och ta inte med någon present
Enligt Mr Money Mustache ska vi ju inte känna oss tvingade att köpa presenter till folk. Jag inser dock nu att jag inte än är tillräckligt badass för att låta min dotter komma tomhänt till kalasen, hon skulle tycka det var mycket pinsamt och sambon skulle inte tillåta det, faktiskt går nog även min skäms-gräns där.
Kostnad alternativ 2 = 0 kr.

3. Spontanhandla en present
Ägna förmiddagen samma dag som kalaset åt att åka till närmaste centrum och ta med barnen in i leksaksaffären för att välja present. Köp någon onödig plastsak eller squishy (vet du inte vad det är så känn dig glad över det) för 130 kr samt komplettera med en extra litet paket slime för 40 kr så att det inte känns för lite. Barnen kommer tjata att få något så köp varsin liten grej till dem á 30 kr. Köp även ett födelsedagskort för 40 kr. Troligtvis är någon hungrig så toppa med lite fika för 100 kr.
Kostnad alternativ 3 = runt 370 kr (om du har med dig 2 barn), samt en bortslösad lördagsförmiddag vilket kanske är det värsta av allt.

4. Ha ett presentlager
Eftersom du vet att dessa kalas dyker upp med ojämna mellanrum (extra många barn verkar födda i april-maj som ett resultat av semestern året innan) så har du planerat och i förväg köpt in ett antal möjliga presenter. Detta kan med fördel göras på nätet när det är rea. Nätbutikerna har ju nästan alltid reor. Ett annat alternativ är att köpa lite presenter till presentskåpet när du är på Rusta eller In & Finn eller liknande butiker. De har ofta en del saker som funkar fint som presenter, även om man får anpassa lite efter ålder och vem som ska ha presenter. Istället för att köpa överprisade födelsedagskort som ändå slängs av mottagaren så låter du barnen göra ett personligt kort eller teckning.
Kostnad för alternativ 4 = runt 80 kr.

Det allra mest sparsamma är förstås alternativ 1 och 2 men av sociala skäl väljer jag lätt alternativ 4. Alternativ 3 har vi hamnat i ett antal gånger och det är mycket frustrerande och verkligen inget jag rekommenderar. Det verkar dock vara ett vanligt alternativ för rätt ofta träffar vi någon annan som ska till kalaset i den lokala leksaksaffären. Värt att notera är att jag tror inte mottagaren av presenten uppskattar alternativ nr 3 mer än alternativ nr 4. Det finns ju såklart ett värde i att göra någon glad men min erfarenhet av barnkalasen är att det är så mycket presenter att barnen ändå inte förmår uppskatta allt. Dessutom är det oftast inte det paket som är dyrast som blir det mest uppskattade utan det är andra saker som avgör.

Om vi antar att det är ca 15 barnkalas under året (jag har två barn så det är nog i underkant, men vi säger så) så sparar vi genom att välja alternativ 4 istället för 3 (370-80)*15=4350 kr per år. Enligt min compounder-app blir detta 60 101 kr under 10 år* bara för barnkalasen. 

Ovanstående principer applicerar förstås även om du som vuxen är inbjuden till middag eller tillställningar hos vänner. Jag tycker det är trevligt att ha med något till dem man är bjuden till men för väl valda vänner så försöker vi istället införa lite knytis-princip och träffas vi ofta behövs kanske inget alls. I övrigt tillämpas alternativ 4 med fördel även för dessa.

Jag är ju nu ganska så i början av frugalismen så det finns säkert andra som har ännu bättre alternativ att presentera och då tar jag tacksamt emot tips!

Må så gott i värmen!
Mvh Spardrottningen


* Räknat med att varje år spara 4350 kr vid 1 tillfälle till 7 % ränta

Att leva med en konsumtionsälskare

Nu ska jag skriva om ett lite känsligt ämne, nämligen vad som händer om man lever tillsammans med någon som (ännu) inte har blivit frälst av Mr Money Mustache och Frugalwoods och insett alla de fördelar som finns med att dra ner på konsumtionen.

Jag vet first hand hur detta är eftersom jag själv lever med en fantastisk man som (ännu) inte riktigt har anammat samma sparstrategi som jag. Även om jag nyligen har ryckt upp mig från konsumtionsträsket så har jag som jag beskrivit alltid i grunden varit en sparsam person och överkonsumtion har egentligen aldrig legat för mig. Likaså har jag alltid varit ganska prismedveten och inte gärna betalat mer än nödvändigt för saker. Min andra hälft är nog mer i grunden en Slösa (förlåt älskling om du läser) och pengar rinner gärna mellan fingrarna. När vi träffades som fattiga studenter så köpte han alltid deodorant på parfymavdelningen för 250 kr istället för 20 kr på Rusta eftersom han aldrig reflekterat över att det fanns billigare alternativ. Skulle han handla något så var det alltid det dyraste alternativet som gällde eftersom han tänkte att det också var det med bäst kvalitet. Nu x antal år senare har han ändrat detta lite och köper inte längre deodorant för 250 kr (kanske för att det mest är jag som handlar) och han väljer inte längre alltid det dyraste utan lägger sig kanske i mitten av prisspannet. Tack och lov har vi även samma strategi när det gäller att amortera ner våra lån och liknande stora frågor. Kan också tilläggas att han är en väldigt generös person och det är ju jättefint. Men det är i det där lilla dagliga sparandet som det tar stopp. Lunchlåda? Finns inte på kartan, inte ens om jag gör den åt honom och ställer den i hallen.

När jag pratar om MMM eller Frugalwoods och early retirement får han något skärrat i blicken och så säger han något i stil med: "Vad är det för poäng med att sluta jobba om man inte kan göra något kul". Jag försöker förgäves förklara att hela poängen är att man ska göra de sakerna man värdesätter mest och ta bort de onödiga men på något sätt når jag inte riktigt fram med budskapet. Istället förklarar han då alla saker han vill köpa; finare och flashigare bil, ny musikanläggning, en skoter, downhillcykel och massa shysst utrustning och kläder att använda tillsammans med denna etc. Dessutom tycker han det är väl investerade pengar att bränna 500-1000 kr på en utekväll och sedan toppa det med taxi hem för 700 kr. Det är livet! Jag argumenterar då att downhillcykling är ju bra och det borde räcka att då köpa en begagnad sådan cykel samt liftkort om det behövs och sedan kostar inte den hobbyn så fruktansvärt mycket löpande. Men det håller inte eftersom han då vill ständigt uppdatera med nya prylar till cykel och utrustning samt avsluta varje downhilldag med restaurang och öl. Klart att då blir det ju ganska dyrt. Att köpa en ny och flashigare bil har han avstått från ett tag nu och det är enligt honom höjden av frugalitet. Han skäms över att vår bil inte är lika dyr och fin som grannens och tycker att vi har toppat höjden av besparing eftersom vår bil är från 2012! Efter att ha läst MMM och hans långa utläggningar om bilar så känner jag att vi nog egentligen inte ens borde ha den bilen utan något billigare, men det väljer jag att hålla tyst om. Lite måste man bidra för husfridens skull.

Hur hanterar jag i övrigt allt detta kanske ni undrar? Hur kan vi ens samexistera och leva tillsammans med så skilda uppfattningar om hur pengar ska hanteras? Jo, så här har vi "löst" det, även om det är en ständig work in progress:
- Helt nödvändigt att ha delvis gemensam och delvis separat ekonomi. Vi har en gemensam pott dit vi sätter av pengar som går till vårt gemensamma liv, boende, mat, barn, försäkringar etc. Vi sätter av så mycket som är nödvändigt dit och resten sparar vi på våra egna konton att göra vad man vill med. Mitt mål är att spara så gott som allt som blir kvar på mitt konto efter avsättning till det gemensamma (måste dock köpa SL-kort och betala CSN samt några mindre utgifter då och då). Även han har som mål att spara en del men det är för att senare kunna konsumera det, han ser inte framför sig att bygga en guldhöna för resten av livet som jag drömmer om.
- Jag pratar lite löst om pengar och sparande så ofta jag kan utan att väcka anstöt. Tänker att det kanske sår ett litet frö. Måste dock akta mig här så att det inte slår bakut och blir motsatt effekt. Kunde jag få honom att läsa MMM-bloggen så kanske det skulle hjälpa men han är ingen läsare, vill hellre kolla snabba Youtube-klipp. Finns lite där jag ska fortsätta mata honom med.
- Nu när skattepengarna har kommit så ska jag föreslå att vi båda börjar månadsspara samma belopp i samma indexfond (fast i egna namn). Tänker att det kan vara motiverande.
- Till sist får man acceptera att vi är olika och att jag inte alltid har rätt (men nästan alltid såklart=))


Mvh Spardrottningen

Saker jag vill ha

Dagens besparing i det vardagliga livet: Glömde vattenflaska och var törstig i värmen och dessutom väldigt hungrig. Efter att ha gjort en snabb beräkning i huvudet på vad de 50 kr jag kunde lägga på en ny vattenflaska och smörgås istället kunde göra som investering i 10 år så avstod jag både från vatten och smörgås. Istället väntade jag snällt 30 minuter tills jag var hemma och kunde bälga i mig oransonerade mängder av både vatten och bröd.

Tycker att jag relativt väl har lyckats omprogrammera min hjärna till att inte längre sukta som en consumer sukka efter nya saker. Saker som jag tidigare har suktat efter innefattar (ej uttömmande lista): kläder till jobb och fritid, skor, inredning, växter till trädgård, smink och liknande. Helt botad från åkomman av suktande efter materiella ting är jag dock inte. Just nu är det två saker på min lista som jag gärna vill köpa och inte riktigt har bestämt hur jag ska göra.

1. En symaskin. Har aldrig ägt en symaskin men ser vilka fördelar det skulle ge mig. Skulle tex kunna laga kläder istället för att lämna in till skräddaren. Drömmer även om ett scenario där jag syr egna kläder, det finns så mycket fina tyger i tygbutikerna. Ser dock att detta i verkligheten inte kommer hända, i alla fall inte så länge jag har ett arbete. Jag tror inte heller jag är så bra på det :-/. Återstår alltså att laga kläder och andra diverse småsaker.
2. En elcykel, gärna en med låda framtill så man kan köra barnen till skola/förskola. För att kunna motivera ett sådant köp känner jag att jag bör kunna cykla mina 2,5 mil till jobbet på den (och därmed spara in SL-kort a 860 kr i månaden, åtminstone under årets 9 isfria månader). Den lådelcykel som enligt min obefintliga erfarenhet verkar ha möjlighet att uppfylla detta är en Livelo. Enda kruxet är att den kostar ca 40 tkr! Har letat efter begagnad Livelo i ett helt år utan att hitta någon. Verkar som att alla som äger en älskar den och absolut inte vill sälja, vilket är synd för mig. Återstår att vänta på att någon begagnad dyker upp eller att köpa en ny och utnyttja den subvention som finns på elcyklar nu. Utöver de pengar jag kan spara på SL-kort så tillkommer en del besparingar på bensin för att åka och handla och liknande. Dessutom tänker jag att min hälsa och fysik skulle uppleva en drastisk förbättring om jag cyklar 5 mil om dagen tur och retur (ja, även på elcykel får man ganska bra motion enligt studier, särskilt i jämförelse med att åka tåg/bil/buss). På 5-6 års sikt eller så så har cykeln betalat sig under förutsättning att jag verkligen ANVÄNDER den till att cykla till jobbet. Inget bra scenario om jag av någon anledning avstår från att göra det. Risker jag ser är att det är läskigt/jobbigt/kallt eller allmänt svårt att få till denna cykling de flesta dagar, en annan risk är såklart att cykeln blir stulen eftersom de är så stöldbegärliga och då står man där med skägget i brevlådan eller hur man nu säger.

Ett av de få inköp som MMM, en av mina förebilder, rekommenderar är just inköp av cykel då man sparar pengar, förbättrar sin hälsa och miljön. Dock är jag inte säker på att han skulle ge sin välsignelse till just denna dyra cykel. Kanske ska jag skumpa fram på min icke eldrivna vanliga gamla cykel istället. Det är för min del dock helt uteslutet att cykla 5 mil om dagen på denna, skulle ta flera timmar och jag skulle förmodligen dö på vägen. Att köpa en begagnad vanlig elcykel (dvs utan lastlåda) är också ett billigare alternativ men då är nackdelen dels att jag inte vågar cykla när det blir lite halt och dels att jag inte kan hämta/lämna barnen med den, i alla fall inte på något smidigt sätt.

Notera att båda mina saker på vill-ha-listan ovan är sådant som på något sätt ger mig en skjuts framåt i det nya frugala livet. Återkommer med uppdatering på hur jag gör med dessa potentiella inköp.

Avseende juni-utmaningen så har jag hittills rensat ut och lagt ut till försäljning 32 saker, ska på en gång lägga upp några fler annonser på Tradera!

So long / Spardrottningen

Maten i mitt hem - kaos eller kaizen?

Jag tillhör den lyckliga skara som älskar mat och inte har haft några större problem med det under livet. Har aldrig gått på dieter eller sånt skit. Är inte så förtjust i godis men desto mer inne på bröd, bullar och god mat i allmänhet.

Nå, för drygt ett år sedan roade mannen och jag oss med att kolla på dokumentärer om mat på Netflix (typ Food choices, What the Health, Cowspiracy etc.). Trodde aldrig att jag skulle ändra mina kostvanor men efter detta har faktiskt en ny era tagit form hemma hos oss. Jag skulle inte vilja kalla mig vegan (dels därför att jag inte gillar ordet och dels för att det inte är helt sant), men till säkert 90 % äter jag nu en växtbaserad kost. Det känns som rätt val för mig och min hälsa, för plånboken och för miljön. Även mannen är inne på samma linje även om han inte tagit det riktigt lika långt. Barnen är något mer svårflirtade, särskilt den yngsta. För att de ska slippa svälta ihjäl så lagar jag ofta flera olika saker att ställa på bordet så får man välja det som lockar. Till exempel så kanske jag äter någon pastarätt med grönsaker och då ställer jag även fram lite köttbullar. Har försökt att i smyg byta ut köttbullarna mot vegetariska bullar av olika slag men tyvärr mycket dåligt resultat än så länge. Kommer fortsätta lägga in fler och fler växtbaserade rätter och allt eftersom de blir lite större kanske det går lite lättare (hoppas jag). Ibland känns det som att matrutinerna hemma hos oss är riktigt Kaos men under bättre dagar så föredrar jag att se det som Kaizen istället.

En vanlig fördom mot vegetarisk/växtbaserad kost är att det kräver mer planering. Det är sant! Åtminstone för mig som inte har levt med detta så länge så ställer det något högre krav på planering och förberedelser, t.ex. att lägga bönor i blöt dagen innan. Det mesta av detta går att komma runt genom att köpa bönor på burk eller till och med halv/helfabrikat men lite av poängen försvinner för mig om jag ska livnära mig på halvfabrikat. Det finns ju alla möjliga teorier om vad som är nyttig mat men de flesta verkar vara ense om att det är nyttigast att laga maten själv och inte köpa färdigförpackat från något företag på F, dessutom blir det billigare att laga själv. Detta för mig osökt in på en annan aspekt av valet att äta växtbaserad kost och det är kostnaden för maten. En annan vanlig fördom som jag ofta hör är att det är så dyrt att äta vegetariskt, det är dyrt med grönsaker etc. Jag håller inte med om detta men det kan bli så ifall man handlar på fel (=dyrt) ställe. Jag tycker den lokala Ica/Coop-butiken håller helt ok kvalité och kompletteringshandlar där ibland men ajajaj vad det är dyrt med frukt och grönt! Handlar man lite grejer till en middag och kanske lite frukost landar man lätt på 500 kr medan en veckohandling på Willys landar på ca 800-1000 kr. Äter man växtbaserat är det också i princip nödvändigt att laga mycket mat med linser och bönor eftersom de utgör den perfekta kombinationen av billigt, nyttigt och gott! Det sista kanske inte alla håller med om, jag vet många som inte riktigt gillar baljväxter men tror på något sätt att detta lever kvar sedan man i barndomen bestämde sig för att man inte äter det. Finns så otroligt mycket gott att göra så det är ett absolut måste att hitta några recept med baljväxter som man uppskattar eller i alla fall står ut med. Jag drar mycket nytta av www.undertian.com där det finns enkla och goda recept.

Handlingen är ett annat kapitel som jag skulle kunna skriva spaltmeter om. Jag tror de flesta är överens om att det blir billigast att planera inköpen och veckohandla snarare än att småhandla varje dag. Några faror med att storhandla finns dock, t.ex. om du handlar så mycket att du måste slänga en del mat du inte ätit upp. Det är absolut big No No att slänga mat och jag mår riktigt dåligt om jag tvingas göra det, men såklart händer det även mig. Härom dagen var det faktiskt ett paket tofu som jag trodde höll sig ett tag till men som hade gått ut. Jag slänger inte mat bara för att den har gått ut, t.ex. ägg håller ju mycket längre men tofu kände jag mig osäker på och det har ju dessutom varit så sjukt varmt så lite försiktig kanske man ska vara. Hur som helst, när jag planerar 7 måltider för en vecka och handlar därefter så blir det nästan alltid mat över som vi får kämpa för att hinna äta upp. Har därför börjat att endast planera 5-6 dagar i veckan och så kan man alltid äta rester eller något de oplanerade dagarna. Det finns också önskemål från andra i hushållet med plats för spontanitet i vad vi ska äta och detta går helt emot mitt planerande men vi måste samexistera i detta så jag lämnar rum för lite spontanitet (gärna spontanitet med något som finns hemma så att vi inte behöver bege oss för extrahandling dock :)).

En snabb uppdatering på juniutmaningen med att rensa ut grejer också: Jag är igång och har slitit fram en massa kläder. Av någon anledning så börjar jag ofta med kläderna och konstigt nog finns det alltid mer att ta. Helt sjukt hur vi har kunnat samla på oss allt detta men lite ursäktad kanske man är av att barnen växer. Har lagt upp ca 25 plagg på Tradera men vissa plagg ligger i samma annons så det är inte 25 annonser. Känns mycket bra och jag tror absolut jag kommer klara 100 saker i juni. Det som oroar mig är dock att det känns som att det kommer behövas ytterligare 100 nästa månad och kanske ännu mer för att få riktig harmoni här hemma. Ska också bli kul att se hur mycket pengar jag får ihop på detta, de ska gå direkt till Spargrisen (återigen bildligt talat). Eftersom jag löpande redan har sålt av saker av högre värde och de flesta saker därmed har lite mindre värde så vill jag inte resa några för höga förhoppningar på summan, det lär inte bli 5-siffrigt.

Må gott!
/Spardrottningen

Månadskoll maj

Månadsskifte och dags för en deluppföljning av den nya budgeten. Jag gillar att hålla saker enkelt så har gjort en budget i excel som visar alla fasta utgifter och nedför alla rörliga utgifter. Den inkluderar kolumner med våra lån och ränteberäkningar och amorteringsbelopp på dessa som går in i kostnaderna. Tidigare innan allt spårade totalt så hade vi en sådan budget och det är denna fil jag nu dammat av och hottat upp a lá 2018. Har förstås även Tink men vill bygga upp det på ett annat sätt och har därför denna, Tink blir mer ett komplement. Upplever att det är lite svårt med Tink när man har halvt gemensam och halvt egen ekonomi. Ett alternativ är att exkludera alla "egna" kostnader men jag vill ju ha koll på dem också. Tycker även att budgetfunktionen lämnar en del övrigt att önska. Kanske är det jag som inte riktigt fattar hur man ska göra 😉

Det jag gör nu strax efter lön och när alla räkningar ska betalas är att jag bockar av siffrorna i budgeten en efter en (typ grönmarkerar) när jag ser att de dras från kontot. Vissa av dem har jag bara uppskattat och behöver se exakt vad det blev (tex el som dras på autogiro utan avisering). Apropå el så har vi haft fruktansvärda elkostnader i år. I april (mars-förbrukningen) betalade vi 3700 kr hemma och 3200 kr i fritidshuset. The horror!! Kunde vi ha varit mer förbrukningssnåla? Ja säkert, några hundralappar kanske det kunde ha hjälpt att sänka värmen någon grad och släcka några lampor extra. I ärlighetens namn har vi en del att jobba på här. Kollade på elskling efter billigare elpris och noterade att vårt nuvarande pris inte är långt ifrån det lägsta som hittades där. Gläder mig åt att elen är en betydligt mindre post på sommaren eftersom båda våra hus värms upp med el, vilket givetvis inte är det mest ekonomiska sättet att värma ett hus men inget man åtgärdar i en handvändning.

I månadskollen ingår såklart även uppföljning av den gångna månaden (dvs 25 april-25 maj). Det var där någonstans jag verkligen vände mot att återgå till att vara Spara snarare än Slösa. Vågar knappt skriva att våra utgifter i den månaden landar på över 70 tkr (duckar för tomater som kastas mot mig här) och i princip hela den horribla summan var innan den 10 maj, dvs innan jag kände att nu är det dags för en stor förändring. Det kommer därmed att märkas stor skillnad på uppföljningen 25 maj-25 juni i jämförelse, med den nya strikta budgeten. Om vi utgår från att vi ska ha samma boende i alla fall ett tag till så är det inte rimligt att landa på riktigt låga kostnader som 10-20 tkr per månad, då krävs bostadsbyte. Men vi bör faktiskt på någon/några månaders sikt kunna halvera den fruktansvärda summan för april.

Något jag noterar att man (jag) ofta missar i budgeten är följande:
-diverse presenter till barnens kalas eller till vänner man är bortbjuden till
-kläder som har beställts från tex HM till barnen och som faktureras i efterskott
-småsaker som går sönder och ska lagas/fixas
-inköp på ITunes

Får kanske lägga in mer sådant i budgeten, är ju svårt att strunta i att köpa presenter till barnkalasen, men vi kan dra ner lite på övriga poster ovan samt behöver inte köpa grejer för 200 kr till varenda kalas.

Kan för övrigt meddela att minimalistutmaningen juni har börjat bra. 3 saker utrensade och sålda under dagen, 460 kr in, ka tjing!!

Simma lugnt/
Mvh Spardrottningen