Tisdagstankar om 4%-regeln. Hur mycket pengar behöver man för att sluta arbeta och aldrig mer tjäna en krona i sitt liv? Det är den frågan som 4%-regeln försöker besvara. Kortfattat så innebär 4%-regeln att man kan ta ut 4% av sitt sparkapital varje år utan att riskera att pengarna tar slut. Förutsatt att de är diversifierat investerade, till exempel i indexfonder. Det är samma sak som att man behöver ett sparkapital motsvarande 25 gånger sina årliga utgifter. Har man det kapitalet så kan man enligt en studie (Trinity-studien) sannolikt leva på avkastningen från kapitalet resten av livet. Jag lärde mig om 4%-regeln genom gudfadern Mr Money Mustache i bland annat det här inlägget.
Den senaste veckan har jag mycket att göra och lite tid. Det har varit tidspress och viss psykisk stress. Eftersom jag visste att det var för en begränsad tid och att det skulle komma en lugnare vecka sedan så kändes det ändå okej. Värre när man inte ser något slut på situationen. Det som alltid händer mig när jag har för mycket att göra är att jag utvecklar någon form av tunnelseende och fokus på att ta mig igenom. Det innebär att allt annat blir lidande. Jag glömmer lägga ner frukt till barnen, missar att svara folk som skickar sms, tvättkorgen flödar över och kylskåpet gapar tomt.
För någon dag sedan lättade det lite och jag har nu ägnat lite tid åt att ta det lugnt och fundera på det här med hur mycket pengar jag egentligen behöver. 4%-regeln är ju väldigt tilltalande eftersom det är relativt lätt att med hjälp av den komma fram till en summa. Har jag till exempel årliga utgifter på 200000 kronor så behöver jag 5 miljoner kronor (200000*25). Lätt som en plätt. Eller?
Det beror förstås lite på hur och vad man räknar in i kapitalet. Jag tänker till exempel att det inte alltid är lämpligt att räkna in värdet på den egna bostaden. Om man tänker sälja den och investera pengarna så kanske den går att räkna in men om man tänker sig att bo kvar även efter att man slutat jobba så är det mer rätt att exkludera den.
Jag förhåller mig själv inte särskilt strikt till 4%-regeln, även om den ger mig någon form av riktning. Om vi skulle sälja huset och fritidsboendet så skulle vi nog redan ha tillräckligt för att möta 4%-regeln. Men eftersom vi inte har några sådana intentioner just nu så räknar jag inte med dessa tillgångar (däremot är det ju skönt att veta att de finns ifall något obehagligt träffar fläkten).
Eftersom 4%-regeln är designad för att kunna möta dåliga tider och otur i timing, till exempel att man råkar dra sig tillbaka precis innan en rejäl börskrasch, så är det troligt att man dör med en väldigt stor portfölj om man tillämpar den. Att man helt enkelt har sparat ihop "för mycket", eller i alla fall mer än man behöver. Det kanske inte gör något om man ändå är nöjd med resan på vägen och det jobb man lägger ner för att spara ihop pengarna. Men om man räknar dagarna tills man kan säga upp sig så är det inte lika kul att slita några år extra om det inte behövs.
Ytterligare en sak att beakta är att 4%-regeln utgår från att man inte tjänar en enda krona till i hela sitt liv. Inte ens pension. Nu vet jag ju inte hur pensionsutbetalningarna ser ut om 20-25 år när jag själv kommer upp i den åldern men jag räknar ändå med att få någon form av pension. Dessutom har jag som de flesta andra en del tjänstepension. Därmed känns det för mig som för mycket hängslen och livrem att gå efter 4%-regeln. Jag tänker istället att jag behöver en tillräckligt stor summa för att brygga mellan tiden jag slutar jobba tills jag är 65 år. Det är inte hela världen att nalla lite av sparkapitalet, särskilt inte om man sitter på en fastighet som går att sälja vid behov.
Dessutom så räknar jag med att alltid, eller åtminstone tills jag är gammal, tjäna lite extra slantar här och där. Det går att göra lite gig-jobb och liknande om det behövs. Inte hela världen för min del.
Min poäng med ovanstående är att man inte ska stirra sig blind på summan som 4%-regeln ger utan istället beakta sin egen unika situation och vilka alternativ man har. Det är en upplyftande tanke som kan göra resan mot ekonomisk frihet lite kortare och roligare, om än lite mer riskfylld.
Hur förhåller du dig till 4%-regeln?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar